Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet sociala medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten.

EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD? Idag finns det gott om studier som behandlar området digital kommunikation. Det är ett omfattande ämne och det har forskats mycket inom det. Det finns massvis med litteratur och vetenskapliga artiklar som beskriver olika digitala kommunikationstekniker. Studeras dessa inses det ganska fort att de håller en hög och komplex nivå.

Abstrakt För att utveckla och förändra spelmediet behandlar detta arbete impressionism och digitala spel. Båda ämnena diskuteras och belyses från olika vinklar för att undersöka hur de två ämnena kan sammanföras i en spelproduktion. Spelproduktionen har testats av spelstudenter för att få deras åsikter om hur spelet fungerar och deras syn på kopplingen mellan impressionism och digitala spel. Arbetet avslutas med en diskussion och slutsats där alla fakta som tagits in under kandidat-arbetet analyserats. I diskussionen lyfts följande ämnen fram: impressionism, konst, hur spelmediet ser ut idag, tv- och dataspelsgestaltning, interaktion och hur dessa två ämnen, impressionism och digitala spel kan föras samman.

I dagsläget pratar man alltmer om sociala medier och hur användandet av sociala medier kanhjälpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier är inte renodlade reklamkanaler,de är kommunikationskanaler som framförallt kan och ska användas för att bygga förtroendeoch stärka relationer mellan företag och individ. Vi står mitt i en nyordning somförvandlat användaren till en mer aktiv del av nätets utbud. Det är därför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgängliga på nätet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framåt, har vi tittat på teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metodmed åtta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier på respektive företag.De drivande faktorerna bakom användandet av social media som marknadsföring är, som vihar sett, att ständigt vara tillgänglig och närvarande.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier.Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten.Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas.      .

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära.

Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras.

Syftet med denna studie är att jämföra ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel för läs- och skrivinlärningen i årskurs 1. Frågeställningarna som vi valt för att uppfylla vårt syfte är följande: Vilken läs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala läromedlet på? Vilket innehåll har läromedlen och hur förhåller sig innehållet till kursplanen i svenska för årskurs 1-3? Vilka framträdande skillnader finns mellan ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel med avseende på lärarhandledning, innehåll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av läromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgångspunkt i kursplanen för svenska samt frågor berörande den analytiska läs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella läromedlet bygger på den analytiska läs- och skrivmetoden medan det digitala läromedlet bygger på den syntetiska läs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att läromedlen förhåller sig till kursplanens kunskapsområden på olika sätt.

3D?teknikers etablering inom historisk forskning är i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovärdiga 3D-modeller av historiska platser och föremål. 3D-teknik för datorspelsproduktion är emellertid ofta mer begränsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hårdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala medier hos personer som tränar på gym.