Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ?Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits så mycket som nu. I centrum för diskussionen står sociala medier och hur de påverkar journalisters arbete..

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala läromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvärdering. Syftet med projektet är dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka målgruppens förväntning på den nya tekniska plattformen. Projektets mål är att producera två titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har använts i det här projektet är: intervju och en sammanställning av Natur & Kulturs enkätstudie, och en variation av deltagande observation.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna.Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många.

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen.

Litteratur har idag konkurrens från många andra slags medier, så som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas även för populärkultur. Många barn idag använder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka läsarna bland barn i årskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur barns användning av litteratur och medier ser ut för att som lärare sedan kunna tillämpa denna kunskap i vår undervisning. I diskussionen återkommer vi med hur dessa kunskaper kan användas. För att uppnå vårt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkäteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i årskurs tre och årskurs fem på två olika skolor.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi.

Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg ? både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel.