Sökresultat:
1239 Uppsatser om Digitala hjälpmedel - Sida 33 av 83
Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering
Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen
genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar
och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med
resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande
resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg.
Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen
och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.
Ta ITu med problemet : En studie om den digitala arbetsmiljön vid Karlstads universitet
Dagens arbetsliv Àr till stor del beroende av IT pÄ olika sÀtt. Majoriteten av Sveriges arbetare har pÄ nÄgot sÀtt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del Àr det helt nödvÀndigt dÄ deras arbete enbart berör IT medan det för andra Àr ett verktyg som underlÀttar den vardagliga processen. FrÄgan Àr ifall det alltid Àr ett verktyg som underlÀttar de vardagliga processerna?I den hÀr uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur Ätta stycken anstÀllda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.
De Àldres situation i det digitala samhÀllet : Bibliotekets verksamhet för digital delaktighet
This thesis deal with how seniors treat and view the digital world, what their information seeking process looks like and what they perceive as the major obstacles regarding the usage of IKT and the Internet. The experience of the seniors is put in relation to how Uppsala City Library is carrying out the task to increase digital participa-tion. This operation is part of the Digidel network which during the preceding year concluded their campaign Digidel2013 which aimed to render 500 000 new users digitally participant. Following the campaign Digidel published a report on how to further work to increase the digital participation derived from the experience gath-ered from Digidel2013. This report is discussed and put in relation to the proposed measures of Jan A.G.M.
En kvalitativ studie om hur ledare anv?nder ledarstilar f?r att motivera ut?vare inom lagidrott kontra individuell idrott
Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.
"Lets Play!" : En studie av kunskapsöverföring mellan digitala spel och musikinstrument.
The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic piano. We have used Gee?s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains ?digital games? and ?non-digital instruments?. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data.
Kommunikation om kulturarv - en studie om ungdomars erfarenhet av och intresse för historiska miljöer
Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.
FrÄn bok till text och multimedium
Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjÀlp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterÀra produktionsfÀltet, först och frÀmst förlÀggare. Jag har tvÄ mÄl med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, bÄde som kulturkonsumenter och -producenter kan förhÄlla oss till dessa nya medier nÀr de Àr sÄ pass abstrakta som de Àr idag..
Konstruktion av LAN-anslutet moduluppbyggt styrsystem
VÄr uppgift frÄn Special-Elektronik var att konstruera en moduluppbyggd produkt för styrning via LAN. Den skulle kunna anvÀndas till att styra lampor och kontrollera strömbrytare i ett hus, via befintligt TCP/IP-nÀtverk som eliminerar viss del av kabeldragningen.För att lösa denna uppgift anvÀnde vi oss av en enchipsdator, en Xport frÄn Lantronix och en kontrollserver. Xporten fungerar som mastermodul och översÀtter kommunikationen frÄn TCP/IP till seriell och tvÀrt om.Som slavmodul valde vi att anvÀnda oss av en enchipsdator av typen ATMEGA8, dÀr vi utnyttjar 8 digitala in- och utgÄngar..
LÀrplattformar som ett stöd i lÀrares arbete : Om gymnasielÀrares tankar kring lÀrplattformar som ett stöd i arbetet och vilka hinder som kan finnas för detta
LĂ€rplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fanÂtasÂtÂiska hjĂ€lpmedel bĂ„de för lĂ€rares arbete och för elevers lĂ€rande. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utreda hur lĂ€rÂplattformar kan fungera som ett stöd i lĂ€rares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pĂ„. För att besvara dessa frĂ„gor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielĂ€rare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lĂ€rplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgĂ€nglighet som en stor förÂdel.
Ăr du tekniknykter, obstinat kĂ€rring eller ska vi twittra? : LĂ€rares attityder till den mediala och tekniska utvecklingen samt till elevers mediala och tekniska repertoar
Syftet med studien var att ta reda pÄ lÀrares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lÀrares repertoarer och utvecklingen gÀllande teknik och media. Bakgrunden till detta Àr nÄgra av reaktionerna frÄn de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen pÄ lÀrarutbildningen, dÀr min egen repertoar sammanfallit med elevernas och dÀrför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.   Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt Ätta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och dÀrefter följde fyra intervjuer vars frÄgor baserades pÄ kÀrnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen anvÀndes en intervjuperson i ett försök att bekrÀfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kÀrnkategori: lÀrarens uppdaterande av ny media och teknik.
Instruktionsvideo som undervisningsform : En analys av dess pedagogiska betydelse i gymnasieÀmnet Medieproduktion.
Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i Àmnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva lÀromedel pÄ ett positivt sÀtt kunde bidra till lÀrande. Med det som utgÄngspunkt var den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr studien ifall interaktiva lÀromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? PÄverkade anvÀndandet av instruktionsvideo lÀrarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlÀrning utanför skolans ramar via interaktiva lÀromedel. Samt om det i sÄ fall togs i beaktande av skolans lÀrare.
Mina kvarter som metod för medborgardialog i FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög
Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrÄn ett planerarperspektiv i miljonprogramsomrÄdena FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjÀlp av frÄgestÀllningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog sÄ som den anvÀnts i FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrÄn tre av SKLs elva riktlinjer för en framgÄngsrik dialog.
Resultatet utifrÄn SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sÀtra hade Mina kvarter bÀst förutsÀttningar till en meningsfull dialog. InnehÄllet i Äter-kopplingen till ungdomarna var svÄrtolkat.
?Men jag Ă€r ju den dĂ€r förlorade generationen?(skratt)? - Ăldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer och IT
AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.
Jemsebymetoden med digital reproduktionsteknik
Bo Jemseby har i över 50 Är arbetat i den grafiska branschen. Han har under denna period utvecklat egna metoder och uppfinningar för att pÄ sÄ vis förbÀttra kvalitén pÄ sina tryckta alster. Jemsebymetoden Àr helt analog och gÄr i huvudsak ut pÄ att förskjuta rastret och ljuset i reprokameran, för att pÄ sÄ vis fÄ fram film som sedan kan överföras till plÄt och tryckas. Resultatet blir en bild med vÀrldsunik kvalitet.Majoriteten av tryckerierna idag Àr mer inriktade pÄ att snabbt fÄ en fÀrdig trycksak, tidsvinsten prioriteras ofta mer Àn kvalitén. I takt med den digitala utvecklingen sÄ har de analoga prepress-metoder mer eller mindre försvunnit.
Resande seniorer pÄ nÀtet
Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.