Sök:

Sökresultat:

1188 Uppsatser om Digitala fotspćr - Sida 25 av 80

Blogga vÄrt varumÀrke! : Hur PR-utövare bör bemöta bloggare utifrÄnbloggarnas perspektiv.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.

Mediekonvergens ? nya digitala artefakter i tidningsva?rlden : ..

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsÀttning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgrÀnsade. Ett resultat av denna mediekonvergens Àr e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute pÄ marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker dÄ olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras pÄ behandlade e-papperstidningen och de förvÀntningar, baserat pÄ tidigare erfarenheter, som de tilltÀnkta anvÀndarna har pÄ detta nya medie. MÄlet var att fÄ fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningslÀsarna i framtiden ska vÀlja att lÀsa sin tidning pÄ e-papper.

KnÀck koden pÄ gymnasiet

Studien gÄr igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgÄngspunkt frÄn en tÀnkt digital lÀrandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mÄl och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Elektroniserad slagverksmusik

Detta arbete handlar om hur man kan anvÀnda digitala effekter tillsammans med olika slagverksinstrument. Jag har med hjÀlp av kontaktmikrofoner och effektpedaler testat olika ljud pÄ vibrafon, tom-tom, cymbal, trÀblock, timpani och bastrumma. Jag har Àven skrivit en ett musikstycke dÀr jag ger exempel pÄ hur man kan anvÀnda de nya ljuden i en komposition..

Visuellt berÀttande i spelmiljöer

Abstrakt I den hÀr uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjÀlp av spelmiljön. Syftet Àr att fÄ förstÄelse för vad miljöberÀttande behÀrskar som en sjÀlvstÀndig form av berÀttande och vad författarna kan göra för att uppnÄ detta mÄl. För att undersöka problemomrÄdet genomfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Produktionen testades av utomstÄende studenter i medieteknik och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring vad som uppnÄtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

Ett sjukhus digitala lÀkemedelshanteringssystem ? designförslag för att undvika felmedicinering

Varje Är sköter Karolinska Universitetssjukhuset cirka 1,6 miljoner patientbesök och det Àr mycket viktig att patienten fÄr rÀtt vÄrd. Men tyvÀrr enligt Karolinska Universitetssjukhuset kvalitetsbokslut 2012, pÄvisas det att nÀstan var tredje ordination Àr felaktig, allt frÄn preparat och styrka till dosering. För hantering av lÀkemedel anvÀnder sig Karolinska Universitetssjukhuset av det digitala patientjournalsystemet Take Care i nuvarande lÀge. För att förhindra att det blir fler felaktiga ordinationer, har detta examensarbete undersökt de olika problemen utifrÄn slutanvÀndarna, alltsÄ lÀkarna och sjuksköterskorna som har med lÀkemedelssystem som de anvÀnder idag att göra. För att ta reda pÄ de olika problemen, gjordes ett antal olika undersökningar, bland annat fÀltstudier, intervjuer, en enkÀt och genomgÄng av avvikelserapporter.NÀr undersökningarna hade genomförts, föreslogs olika designlösningar som fungerar som rekommendationer av vad systemet bör ha med hÀnsyn till anvÀndbarheten, och samtidigt ge Karolinska Universitets sjukhus en viss kompetens om vad som behövs begÀra frÄn leverantören.

Att anpassa en tidskrifts utformning till surfplattor

I och med lanseringen av Apples iPad har nya möjligheter skapats för publicering av tidskrifter. Eftersom det Àr en sÄ pass ny marknad Àr mÄnga av detidskrifter som finns till surfplattor idag inte speciellt anpassade. Det finns heller inte speciellt mycket forskning kring digitala tidskrifter pÄ surfplattor.Det hÀr examensarbetet har som fokus att undersöka de olika aspekter som bör tas i beaktning vid anpassning av en tidskrift för surfplatta. För attbegrÀnsa arbetet undersöks endast aspekter gÀllande layout, typografi och innehÄllsöversikt och hur dessa kan pÄverka lÀsupplevelsen. Genom att sammanstÀllaredan befintlig teori inom omrÄden som Àr relevanta för undersökningenskapas hypoteser för hur en tidskrift pÄ en surfplatta bör se ut.

Surfplattor + Datorer = Matematikundervisning? : LÀrares instÀllningar kring anvÀndandet av surfplattor och datorer i matematikundersvisningen.

AnvÀndning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De anvÀnds dock inte lika mycket av varje lÀrare. Genom denna studies syfte vad det Àr som gör att lÀrare vÀljer eller inte vÀljer att anvÀnda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda pÄ studiens syfte, genomfördes intervjuer pÄ tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare Är.

AjuourhÄllning av ungskogsdata med hjÀlp av digitala flygbilder :

The purpose of this study is to investigate whether it is possible for SCA to update their stand register with use of digital aerial photos photographed with a Zeiss/Intergraph DMC. ?Updating? in this study implies the delineation of stands and estimating stand variables such as average stand height, volume density, stand volume, and tree species composition in order to identify stands which can be of current interest for thinning. The study also includes how the aerial photo material and experience of the interpreter can influence the quality of the interpreted variables. The aerial photo interpretations were made by both experienced and inexperienced interpreters.

Magasin i nya medier - Konkurrent eller komplement till pappersversionen?

Det papperslösa samhÀllet har varit ett begrepp i över trettio Är, men Àn lÀser vi tidskrifter och magasin i pappersform. Vi konsumerar dock dagligen allt mer information och mycket av denna Àr i digital form. Tidskriften Àr en produkt som liksom CD-skivan Àr möjlig att helt och hÄllet digitalisera. Kanske Àr det en anledning till att upplagorna minskar för mÄnga tidskrifter i Sverige? Denna rapport syftar till att nÄ en fördjupad förstÄelse för hur svenska tidskrifter möter den digitala utvecklingen i fyra kanaler; webbplats, Twitter, Facebook och applikation för iPad (digital utgÄva).

Digitala signaturer : ett verktyg för sÀkerhet?

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

OAIS i praktiken - En studie av OAIS-anvÀndning vid skapandet av ett digitalt arkiv

OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

?Ja, antagligen sökte jag pÄ FtM? : Om unga transpersoners anvÀndning av videodagböcker och digitalaberÀttelser pÄ Youtube

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrÄn intervjuer, hur unga transpersoner anvÀnder sig av videodagböcker och digitala berÀttelser pÄ Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berÀttelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar pÄ hur de som tittar anvÀnder sig av videoklippen pÄ olika sÀtt; som ett informationsverktyg, som en del i ett sjÀlvstÀrkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjÀlp av etnografiskt inspirerad metod sÄ undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

Hantering av digitala verktygsmodeller : En studie av hur 3D-modeller av monteringsverktyg ska lagras, struktureras och geopositioneras pÄ Scania CV AB inom Chassimontering

PÄ grund av ökad produktkomplexitet och digitala arbetssÀtt har fler företag insett nyttan i att implementera och anvÀnda sig av bra system för Produkt Lifecycle Management och Product Data Management för att hantera produkten genom dess livscykel. Funktionen hos PLM-system Àr framförallt att se till att alla har tillgÄng till den senast uppdaterade datan. Detta uppnÄs genom ett centralt stÀlle att lagra produktdata samt möjlighet att strukturera och hantera datan. Scania anvÀnder sig av Spectra och Enovia för att strukturera och lagra dagens konstruktionsdata. PÄ senare Är har digital provmontering införts i chassiproduktion som ett komplement till den fysiska provmonteringen.

Riktlinjer för skapandet av digitala arkiv

The aim of this Master?s thesis is to present guidelines for making a digital repository. To attain this, useful factors for creating an archive were examined. Also different organisations? strategies were analysed.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->