Vid presentation av ett gestaltningsförslag är det viktigt att ge betraktaren en tydlig och lättläst bild av förslagets intentioner och innehåll. För detta syfte finns olika illustrationstekniker att nyttja. Dessa ger bilder med olika karaktär, varför de passar för att fånga och förmedla olika delar av ett motiv. På arkitektkontoren råder dock tidsbrist, varför det kan vara svårt att utveckla en skicklighet i flera olika illustrationssätt under arbetstid. En effekt kan då bli att den teknik som man är mest bekväm med alltid väljs.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

I detta arbete undersöks det vilken av två animationsmetoder, handanimation eller motion capture som främst skapar animation som upplevs av åskådaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna fråga har en litteraturstudie genomförts som främst fokuserar på området kroppsspråk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjälp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvärderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning där det visade sig att de animationer som skapats med hjälp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Det har blivit allt vanligare att vi idag använder våra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör eftersträva när avsikten är att förenkla användningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgång, observationsintervjuer vid två tillfällen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfället identifierade de grundläggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfället genomfördes mot prototypen med samma individer.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..

Då webben nu består av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir ävenkraven på kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat på den äldre ochpoppulära tekniken Long Polling och ställt den i förhållande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webbläsaren utan någrapluggins ställdes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bäst ochvisade sig mest effektiv för användning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de värden relaterad forskning visat på ärminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare på alla punkter i förhållande till WebSockets..

With recent technical development computer aided design and manufacturing has taken amore important role in the product life cycle. New business segments such as Product/ServiceSystems and remanufacturing is emerging. This development demands better control of theproduct data throughout the entire product life cycle. Computer aided design is widelyrecognized and used within the manufacturing industries and in recent years the importance ofDigital manufacturing has increased. One part of Digital manufacturing is paperlessproduction which involves all orders and working instruction shown for example on a screenrather than on a piece of paper.

Learning Management Systems (LMSs) hold great potential to support learning activities, for example by providing teachers and students with new and extended spaces for interaction and collaboration. However, this potential appears to be difficult to realize, and despite their perceived learning benefits, the reality is that LMSs are being used primarily for administrative purposes. Meanwhile, external pedagogical tools are successfully put into practice to improve learning outcomes, and the aim of this study is therefore to identify and discuss benefits and disadvantages associated with the LMS as a concept. By interviewing secondary school teachers, we disentangle the idea of integrating administrative and pedagogical aids into a single platform, providing detailed insight into the use of digital tools in secondary education. The study contributes to a deepened understanding of integrated learning environments, and we conclude that there is a conflict between structure and flexibility that needs to be addressed before determining the design of a digital learning space..

En digital handbok i projektledning baserad på både erfarenheter och litteratur..

Bakgrund: Musikindustrins tillväxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergången från en konkret produkt till en immateriell tjänst och ständigt förändrade beteendemönster hos musikanvändare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förändringarna har också gynnat och bidragit till nya affärsområden och möjligheter för musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hårdare konkurrens inom branschen, och företagen måste därför hitta nya sätt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebär för försäljning och distribution av digital musik.Forskningsfrågor: Hur arbetar musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar används för att marknadsföra sig på?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen påverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nå ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har påverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien är genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod där ett kvantitativt betraktelsesätt har använts för att styrka kvalitativa resultat och tvärtom.

AbstractAim of this project was to analyse signals and try to localize the position of source of sound. It is donewith three microphones which have 90 degrees angle to each other. Each microphone detects one partof the sound wave. The microphones are connected toan ADC which turns signals from analogue todigital shape. After that the three signals are transformed to a computer.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

This thesis investigates how web agencys in Stockholm use, value and incoroprate the terms usability, user experience and interaction design in their work process. The purpose of this study is to investigate how creative professionals works with the notions of usability, user experience and interaction design with focus on the end user. Our definition of creative professionals is every employee at a web agency involved in the work process of developing digital artefacts in any capacity. We wanted to investigate how these notions are considered, consciously or unconsciously, during the workprocess. Semi-structured interviews were conducted at three different web agencys with eight different employees.