The relation between LIS and physical bibliography is examined primarily through an analysis of such LIS literature as applies physical bibliography in research or otherwise discusses its relevance to information studies. Quite a number of scholars are stressing the usefulness of this bibliographical tradition, even though its position in LIS agenda as a whole seems to be less established. These scholars suggest that physical bibliography presents interesting conceptual and theoretical implications for many of the central objects of study in LIS, for example, knowledge organization, information retrieval, and information seeking. It is also suggested that physical bibliography could help deepen our knowledge and understanding of the digital media ecology. Physical bibliography is foremost seen as a method for the analysis of documents, a method in which not least its terminological apparatus may be a significant tool.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games).

Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient?s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper.

Den tekniska utvecklingen har lett till ett ökat informationsflöde. Telia är ett företag som de flesta associerar med just kommunikation och flöden av information. Telia kanal Partner är den del av Teliakoncernen som är ansvarig för företagskunder. Volymen post som kommer till kanal Partner och därefter delas ut till medarbetarna har minskat de senaste åren eftersom allt mer av den post som tidigare kom via Posten nu kommer via e-post och andra digitala överföringsverktyg. Kostnaden för att sortera och dela ut posten är densamma vilket har lett till att kostnaden per försändelse ökat.

Bakgrund: Från att ha förmedlats via grottmålningar, papperstidningar, böcker och skivor har distributionen av contentprodukter blivit smidigare i och med att internet har fått genomslagskraft. Denna typ av distribution är mycket snabbare och dessutom i många fall billigare än de tidigare typerna. Dessutom finns det numer möjligheter för gemene man att publicera och distribuera content. Syfte: Att undersöka hur contentdistribution i musikindustrin förändras på grund av den pågående övergången från analog till digital ljudförmedling. Dessutom undersöka vad det finns för incitament till fortsatta förändringar i framtiden.

The tourism industry in Sweden has expanded in recent years and the increasing industry has meant that customers are in need of a reseller for their trips abroad. Today there are three types of retailers available. These are : Traditional travel agencies , tour operators and online travel agencies.Online Travel agencies are the most modern online option for customers. Their existence has made it easier for the customer and reservation can be made anytime and anywhere. The competition has intensified between the three retailers and the traditional alternatives must find new ways to survive.