Sök:

Sökresultat:

74 Uppsatser om Differentierad uthćllighet - Sida 4 av 5

MiljövÀnliga livsmedel : en studie av den hÄllbara livsmedelspolitiken i Sverige

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Hur planerar man för en attraktiv stadsmiljö? Med fokus pÄ planeringen i Uppsala stad

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Förverkligas promenadstaden? - en inventering av planeringspolitik och planeringspraktik i Stockholm stad 2010

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Vad kostar duschen? : En fallstudie i ABC-kalkylering & ProcesskartlÀggning hos Macro AB

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Vikten av kreativitet för regional utveckling : en studie av tvÄ lokala initiativ i Uppsala lÀn och kommun

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

En skola för vissa? : GY 2011 ur ett utbildningshistoriskt- och rÀttvisefilosofiskt perspektiv

Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.    En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.

Differentierad effekt av en Going Concern-varning - LÄg revisionskvalitet eller hög företagskvalitet?

Aktiebolag ska enligt lag upprÀtta finansiella rapporter enligt rÄdande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella stÀllning, dÀr ett företags förmÄga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont pÄ tolv mÄnader framÄt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmÄga att fortleva som en going concern som osÀker, ska det Äterges i revisionsberÀttelsen. Tidigare studier har pÄvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika frÄn att upphöra sin existens och sÄledes, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger lÄg kvalitet i revisorernas granskningar.

"NÀsan passar inte in i den jag Àr" : hur maskulinitet retoriskt görs nÀr mÀn i en svensk kontext representeras som konsumenter av estetisk plastikkirurgi

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Var försvann personalen? : En fallstudie om rektorers upplevelse av sitt HR-arbete

I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.

Effektivisering av avropsrutiner för minskad kapitalbindning.

Statoil Logistik Àr en avdelning inom Statoil Detaljhandel AB och ansvarar för inköp, lager och distribution till de ca 1 500 stationerna med bil-, fritids- och förbrukningsvaror. De hanterar idag ungefÀr 7 000 orderrader per dag och de har en kapitalomsÀttningshastighet pÄ 5 ggr/Är. Statoil Logistik har Àven hand om tull- och ADR-deklarering, utformning av Statoils interna broschyrer samt agerar lagerhotell för Air Liquide, Svensk Filmindustri och Kemetyl. Lagret i Flen Àr pÄ totalt Àr pÄ ca 15 000 m 2.Detta examensarbete har belyst hur Statoils lagerstyrningssystem Albin fungerar genom att dokumentera nuvarande programkod kontra den Àldre dokumentationen. Resultatet har blivit att ett flertal skillnader har uppmÀrksammats.

Lagen om strandskydd: tillÀmpning pÄ kommunal nivÄ

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

HR-anstÀlldas anvÀndning av socialt kapital i rekryteringsprocesser : En kvalitativ studie av fem HR-anstÀllda inom telekombranschen

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Förtroende och risker : - det komplexa samspelet i det moderna, individualiserade samhÀllet

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilken funktion förtroende har och hur man ser pÄ risker i det moderna, individualiserade samhÀllet. Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehÄller Àven en liten empirisk undersökning i form av en enkÀt. EnkÀten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade Àmnen pÄ Karlstads universitet. EnkÀten Àr av explorativ art och resultatet av denna Àr en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkÀten var att ta reda pÄ om det fanns en differentierad syn pÄ risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket Àven resultatet visade pÄAv litteraturstudien framgÄr det att förtroende Àr en ytterst viktig funktion i samhÀllet som Àr avgörande för mÀnskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?

Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.

Etableringsmöjligheter pÄ den ryska livsmedelsmarknaden

Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->