Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att låta de elever som vanligtvis kämpar med sitt skrivande, få möjligheten att uttrycka sig i text på ett sätt som kan vara svårt för dem i vanlig prosaform. Syftet har också varit att låta eleverna själva få upptäcka vad lyrik är, samt att låta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestått av ett temaarbete med lyrik i en klass i år 6. Eleverna har själva fått vara med och bestämma temats innehåll och arbetssätt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gång har eleverna fått skriva, läsa och lyssna på lyrik av olika slag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

Aktuell forskning visar att organisationen av ämnet svenska som andraspråk är en faktor som påverkar flerspråkiga elevers skolframgång. Studien syftar till att utröna hur organisationen av ämnet är utformad, av verksamma rektorer, på ett antal skolor samt att jämföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkäter. Enkäterna var kvalitativa till karaktären.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk..

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla.Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vår slutpraktik på två olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vårt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde väcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. Vår metod gick ut på att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda områden rörande etik och moral. För att se om vi uppnått det syfte vi eftersträvat har vi använt oss av loggböcker, enkät och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förändringar i klassens beteende.

Sammanfattning Ny skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begränsas av stereotypa könsuppfattningar och därför har vi i vår studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lärande. Samlek, gemensamma lekäventyr och fokus på den fysiska miljön har varit vår strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vår studie är att utvecklingen handlar främst om oss själva som forskande lärare, att det är vi som skapar nya möjligheter eller sätter hinder. Vi fann att arbetet med jämställdhet inte är enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka läroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.