Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrån teorier om lärande.

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka få fram en användbar modell för infärgning mellan kärnämnet svenska och karaktärsämnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvårdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger på berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infärgning i undervisningen. I analysen har jag använt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mäter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nämligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats ställer sig mycket positiv till infärgning i undervisningen.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde förbättra elevernas förståelse för fotosyntesen genom ett dramatiserande lärande. Den praktiska delen av arbetet omfattade sex veckor och utfördes i Piteå Kommun i två sjätteklasser, en test- och en kontrollklass. Totalt deltog 52 elever i undersökningen. Bägge klasserna fick ett varierat arbetssätt. Testklassen har, förutom detta , fått genomföra ett drama i ämnet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin. Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans..

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på utomhuspedagogik och barns lärande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att barnen skulle få en så ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.