Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.

År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen?För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om elever med IG/F reflekterar över sina betyg och hur de i så fall förklarar dem. Teori: I uppsatsen används diskursanalys som forskningsansats med speciellt fokus på diskurspsykologi vilket är den ansats arbetet huvudsakligen utgår från. Diskursanalys kan sägas bestå av tre inriktningar, Diskursteori, Kritisk diskursanalys och Diskurspsykologi. Dessa tre är alla socialkonstruktionistiska angreppsätt har följande fyra premisser eller utgångspunkter gemensamt:- En kritisk inställning till självklar kunskap- Historisk och kulturell specificitet- Samband mellan kunskap och sociala processer- Samband mellan kunskap och social handlingMetod: Diskursanalys är en kvalitativ metod, men med en del variation från klassiska kvalitativa metoder, skillnaderna och undersökningens metoder redovisas i detta kapitel. Metoden till ett arbete med diskursanalys är beroende av teorin, d.v.s.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självbilden? På vilket sätt väljer man att presentera bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.