Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie..

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstås utifrån lärarperspektiv i en mångkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete är att förstå hur man gör ?elevskapet? i en mångkulturell skola och vilka socialisations mål som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mångkulturella kontexter och ställer mig följande frågor: Vad fostras barn till i skolan enligt lärarna? Vilka metoder använder sig lärarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lärarna på sin roll som socialisationsagenter? Hur är den ideala eleven enligt lärarna? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder så som observationer i fyra olika klasser på en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslärarna.

Syftet med studien var att få kunskap om de metoder som förskollärarna använder vid arbetet med skriv- och läsutveckling. I studien ingick sju förskolor där de ansvariga förskollärarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssätt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frågeställningar vad gäller språkarbetet har använts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det är högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och läsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Syftet med examensarbetet är att göra en jämförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lärare anser om läsinlärning och de metoder som förespråkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring läsinlärning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att få reda på hur lärare arbetar och vilka metoder de förespråkar. De lärare vi intervjuat använder sig av de båda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid läsinlärningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lärarna använder är helordsmetoden, dock påpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda läsare.

Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB.