I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva Didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, åtminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anställda så. Det låter trevligare - att "arbeta med", istället för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmärksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förändringsförmåga på arbetsplatserna.Den här uppsatsen är kvalitativ intervjustudie om hur anställda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien är, att få en djupare förståelse för hur de anställda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta påverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet påvisas också vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anställda i en platt organisation där alla strävar efter samma mål.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vår strävan att få en djupare förståelse i den här studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lärande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

AbstraktÅberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, Didaktik och psykologi.

Earth science is a dynamic system science that explores the structures and processes of the earth. Knowledge about the earth is important for citizens since the science is a vital part in the sustainable development of the society. Without good basic knowledge the citizens don?t have the possibility to anticipate in the questions and decision-making that concerns e.g. anthropogenic climate change. In the Swedish school system earth science is not an independent subject until academically studies at the University?s.

Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ?söka information från olika källor och värdera dessa? (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:-       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet?-       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet?-       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet?Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

According to tradition transcribed music is an important part of the repertoar for the classical guitar. Baroque music as well as compositions from the Spanish national romantic era are the two most important sources for transcriptions. My research is aimed at finding answers concerning the relevance of transcribing as well as playing different styles of music on the guitar. Are there any basic rules how these transcriptions should be made? I have chosen to take a closer look at the music of J S Bach as a representative of the baroque period because of the great legacy of his music being played on guitar and lute.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Vad är sväng och hur lär man ut det ?rätta svänget?? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares tankar kring begreppet livsfrågor. Totalt tio stycken lärare från låg- och mellanstadiet har intervjuats och har därigenom bidragit med sina erfarenheter inom området. Enligt tidigare forskning kan livsfrågor uppfattas som något diffust. Syftet var därför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lärares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrågebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stärker uppfattningen om att det är svårt att entydigt definiera vad livsfrågor är för något.

Syftet med studien är att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i ämnet improvisation på eftergymnasial nivå. Mitt intresse för ämnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vår undervisning och är utgångspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig på improvisationsundervisningens Didaktik för ensemble på högre nivå med fördel kan utökas från vad vi idag har att tillgå, därav utgår studien från ett didaktiskt perspektiv på undervisning. För att söka svar på mina frågor har jag använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklärarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklärarna som visar på vikten av ett personligt och ärligt musikutövande där den instrumentaltekniska färdigheten först får liv och mening då studenten har en konstnärlig åsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lärarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgångspunkter, samt ämnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..