In this study the reliability of dominance profiles as a method of establishing a person's learning style was tested. Eight students at Malmö Academy of Music tried three different ways to learn a short melody at the piano. In this way, their preferred way of learning things (either visual, auditive or kinestetic) was established. Five of the students did best when they used a visual cue to learn a melody, and the remaining three did best when auditive cues were used. All but one of the students had the worst result in the kinestetic trial.

This graduate work is about didactic issues related to the preschool environment. The study aims to contribute to a deeper understanding of how the preschool teachers can plan and design the indoor environment to promote children's development and learning. We will also examine how the work of the preschool indoor environment relates to the kindergarten curriculum. This will be examined through qualitative interviews with teachers at a preschool in Botkyrka municipality. The thesis is based on an inductive study method so the theoretical approach has been chosen by the informants' responses.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott på 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmärksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar därför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken påverkan de kan ha på unga. Studien ställer även de elektroniska spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Title: "It is logical, but not logical at all compared to every other logical thing." - A study about how students in upper secondary school reflect about their studies in Pitch and music theory.Pitch and music theory is a compulsory subject for music students in the art programme of upper secondary school of Sweden. The aim of the subject is to develop the students? knowledge about music theory concepts in order to help them play and create music on their own. The aim of this paper is to discuss how students talk about ear training and music theory. Qualitative group interviews were carried out with two student groups from the first and second year of the upper secondary school.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en stilanalys kompletterad med en variabelanalys.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar Didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågeDidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen..

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vändpunkter ? som utgör undervisningen om föreställningsvärlden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel.

I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

Film is a tool frequently used by teachers, but it is often limited to showing students how historical time periods looked like, or as a way for students to search for historical inaccuracies. The aim of this essay is to study whether it is possible to use two films based on the legend of Robin Hood as a way to teach students how to contextualize gender history. Through the use of film analysis and gender analysis of two different versions of Robin Hood, The adventures of Robin Hood and Robin Hood: Prince of thieves were analyzed. The study has shown that it is indeed possible to use film as a source material for the study of gender history, and that film can tell us a lot about the contemporary view of gender, masculinity and femininity. The didactical analysis concluded that there was no theoretical objection of using film as a source material; however, there are some things that a teacher should be aware of. Although film may be a good way to create a varied study environment and benefit students with reading- and writing disabilities, there is a risk that time-constraints and lack of knowledge of film and its methodology on, behalf of both teachers and students, may make it hard to implement.