AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och år: Vårterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlärningssvårigheter, elever i behov av särskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lärandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det är positivt att använda sig av i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord på en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes på Eaton Arrowsmith School som riktar in sig på elever som har inlärningssvårigheter där de med tar hjälp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjälpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och två elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur ställs sedan emot svensk forskning som behandlar samma ämne.Resultat:Baserat på undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som använts så har vi kommit fram till att för elever som har inlärningssvårigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas.

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Title: Adults who have been suzuki children speak out - A study of the consequences of the Suzuki method in five adults' lives. This study deals with a quite unexplored field: the consequences that the Suzuki method, that among other things is based on learning by listening and early beginning, can have on a child's life. This can be useful for those generally interested, for Suzuki teachers and even for those who are critical to the Suzuki method and have asked for more research about it. I have performed interviews with five adults who have all grown up with the Suzuki method of learning in Sweden. Based on their answers I have also analysed their experiences in relation to Suzuki's view on child development, the thirteen basic principles of the Suzuki method, Howard Gardner's opinion on the Suzuki method and previous research in Sweden.

Title: A study of how active therapist talks about the FMT method. FMT-therapists use music as a means of communication. The method is non verbal and uses musical codes to create a framework for the apprentice. The instruments that are being used are piano, drums, a variety of flutes and whistles. The FMT-method is a musical form of therapy that targets all functional disabilities.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:- Vad är elevers syn på bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne.

Scatsång och röstimprovisation är speciella kännetecken som skiljer jazzsång från andra sångstilar. Men det betyder inte att alla jazzsångare gillar att sjunga scatsång eller göra ordlösa improvisationer med sin röst. Vilka tankar finns hos jazzsångare om scatsång och röstimprovisation? Det är en fråga som har inspirerat mig till att göra denna studie. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur scatsången och röstimprovisation uppfattas av erfarna jazzsångare idag.

Frågan om hur lärares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lärare. En ökad förståelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lärare måste kunna och vad lärarkompetens är, har fått en ny inriktning, inte minst nu när lärarutbildningen återigen ligger under lupp. Från att under flera årtionden främst ha handlat om att fastställa en kunskapsbas för olika lärare, där olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lärares eget vetande och deras möjligheter att lära i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning är att, med utgångspunkt från studenternas studiesammanfattningar och utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur lärarstudenterna utvecklar ett reflekterande lärande. De frågeställningar som lyfts i rapporten är följande: Vilka förmågor att reflektera över sitt eget lärande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lärande under inriktningens gång och den lärarroll som de successivt utvecklar? Går det att utifrån studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lärarstudenters reflektioner av sitt eget lärande och vad är det i så fall som skiljer dem åt? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lärande, främst när det gäller fokuseringen på lärarrollen men också beträffande hur de ser på sig själva och sitt eget lärande.

Att matematikundervisningen oftast utgår från en lärobok medför bland annat att många elever har svårt att vardagsanknyta matematiken och därför har svårt att finna mening med den. Genom att läraren variera undervisningen med bland annat problemlösning ställs eleverna inför utmaningar. De får då chans att använda sitt sunda förnuft och logiska tänkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lärarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lärarstudenters förhållningssätt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) på Lärarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade på att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning på Lärarutbildningen. De hade lärt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frågor man kan ställa vid problemlösning.

Title: Access to cultural education in a multi-ethnical context.The right to dance and play an instrument, to paint and work with film is taken for granted by many children in Malmoe today. The agenda explicitely phrases the intent of the publicly financed schools of art for children to reflect the multi-ethnic demographics of the city. Public community music schools of today, incorporate classes in all forms of art and are called "Culture schools". There is a long tradition of teaching and making music to lean on as a music teacher in Sweden. This paper tries to explore how these rights are expressed in the governing documents of the Culture school of Malmoe.