Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Title: The role and status of music theory ? an inquiry into the Arts Programme of the Swedish upper secondary school. The purpose of this inquiry is to find out what teachers of the Arts Programme say about the role and status of music theory within the different music subjects. Four teachers were interviewed, two teachers of music theory and two instrumental teachers. The interviews were formulated with open questions where the informants guide the conversation, i.e.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka lärares syn på läxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var vilka motiv lärarna hade till att ge läxor, hur lärare introducerar och följer upp läxor, vilka för- och nackdelar lärarna och lärarstudenterna anser att det finns med att ge läxor, hur läxornas utformning planeras samt hur läxor kan förstås i ett övergripande perspektiv på lärande.Undersökningen baserades på enkäter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien användes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lärare ansåg att de färdighetstränande läxorna i matematik och svenska var de viktigaste ämnena att ge läxor i. Andra motiv till läxor som lyftes fram var läxor som tränar eleverna i studieteknik, läxor för föräldrars delaktighet och inblick i sina barns inlärning och läxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförståelse inför kommande lektioner.Lärarna introducerar läxor på olika sätt men fokus lades på att eleverna skulle motiveras, få reda på syfte och mål med läxan och ha förståelse för hur uppgiften kan lösas.

The purpose of this study was to investigate the understanding of the diagnoses ADHD and DAMP within different professional categories in the educational system, how it is being addressed and how this affect their work with children diagnosed with ADHD or DAMP. We also wanted to shed some light on the debate between Kärfve and Gillberg, about whether the diagnoses of ADHD and DAMP are social constructed problems or biological and genetic disorders. More specifically, our study was of a qualitative nature and consisted of interviews with seven persons working in six different professions within the educational system. The respondents all worked in school environments but with varied roles and thus varied experience of children with ADHD/DAMP. The interviews and literature studies revealed the complexity of ADHD and DAMP and also the diversity of the debate regarding the diagnoses.

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lärande då Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlärning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som påverkar lärandets inriktning. Lärares erfarenheter av utbildning är inte lika väl belysta. Lärare och utbildningsledning påverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och därmed studiesituationen.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

I sin iver att förbli konkurrenskraftiga väljer idag många företag att outsourca de aktiviteter man inte anser tillhöra kärnverksamheten. Human Resources (HR), dvs. en organisations olika personalfunktioner, är en av de verksamheter som numera i allt större utsträckning läggs ut till externa leverantörer.Denna studies syfte var att ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv, problematisera företeelsen outsourcing av HR, vilket har genomförts genom en kvalitativ litteraturstudie. En kritisk och ifrågasättande inläsning av forskning på området, med fokusering på kompetensbegreppet, har kompletterats med teorier kring lärande och kontextuella villkor.Detta har bland annat utmynnat i slutsatser som att outsourcing av HR rymmer både potentialer och paradoxer. Den främsta potentialen ligger i att man genom outsourcing möjliggör för ett samarbete som kan ge ett vidgat perspektiv på verksamheten och dess medarbetare för både moderföretaget och dess leverantör.

Title: Education and working life of music teachers, a study of the music teacher education at the Malmö Academy of Music - from a theoretical and practical perspective. The purpose of this study is to examine the possible flaws within the single subject music teacher education. The study is based on qualitative interviews of four informants, two recently graduated music teachers, and two representatives of the potential employment market. In the theory chapter we provide the reader with a pre-comprehension of the content and foundation of the music teacher department, as well as the duties of a music teacher. In the result chapter we provide a compilation of the opinions of our informants regarding the music teacher education at the Malmö Academy of Music, as well as the demands and expectations in their profession as a music teacher.

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

Syftet med denna studie var att undersöka attityderna gentemot PIM hos ett fåtal praktiserande gymnasiepedagoger. Jag ville även undersöka om PIM upplevs i samma positiva riktning som Skolverket anger i sin lägesrapport från 2009. Syftet är också att med fokus på gymnasielärare utreda hur innehållet i PIM-satsningen upplevs, huruvida ambitionen med satsningen införlivas efter deltagande och om dessa pedagogers undervisning och didaktik påverkas av att genomföra PIM. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Upplever gymnasiepedagoger i Malmö att deras medverkan i PIM bidrar till högre undervisningskvalitet? För att samla in information till studien genomförde jag kvalitativa djupintervjuer med sex gymnasielärare. Den genomförda studien är väsentligt mindre vad gäller informanternas omfattning i jämförelse med skolverkets lägesrapport.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.