The purpose of this paper has been to study the relationships and attitudes of a few teachers and librarians as to their co-operation in a combined public and upper secondary school library and to find out what circumstances there may be to exert an influence on their work. The paper has been based upon qualitative interviews with upper secondary school teachers and librarians as well as on studies of literature relating to our issue. We believe there may be different approaches to the learning process, as these are the relations and attitudes of two professions from different trades. That is why our point of departure has been Roger Säljö's theory about learning and, in our analysis, a few of Jean Donham van Deusen's ideas of joint planning and flexible timetabling. All respondents agreed that co-operation could be better, but the teachers were of the opinion that it must not interfere with their time.

The purpose of this thesis is to examine how social workers perceive the concept of knowledge within social services, particularly within children and youth services. Our goal is also to study the employer's expectations and demands on graduate social workers. The main questions we address in this thesis are; What knowledge is seen as useful by employers and graduate social workers working in social welfare offices? To what extent does university education bring useful knowledge to the work being done by social workers? What practical knowledge is there in the workplace for social workers to learn? When recruiting, what expectations does the employer have of graduate social workers? What challenges are there with recruiting a graduate social worker?We have interviewed six social workers and four employers in the social childcare division in different municipalities in Skåne region, Sweden. We have used epistemology in our analysis.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i årskurs två förstår vattnets fasförändringar i jämförelse med elever i årskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras på 52 elever varav 24 i årskurs två och 28 i årskurs fyra. För att ta reda på hur eleverna förstod vattnets fasförändringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer där eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lärarna för klasserna har gjorts för att ta reda på vilken undervisning eleverna har fått.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Arbetet är en kvalitativ undersökning som har som syfte att undersöka lärares uppfattning om vad som krävs för att de mål i Lpf94, kring kunskap och miljö för lärande, skall uppnås. Undersökningens syfte är dessutom att ta reda på om informanterna delar den kunskapssyn och den pedagogisk metod, som Olga Dysthes presenterar i Det flerstämmiga klassrummet. Intervjuer med fem gymnasielärare i skiftande ämnen har genomförts. Deras ståndpunkter liknar varandra och trots det begränsade urvalet kan ett antal nyckelord för vad lärare anser krävs för att målen skall nås utläsas. Dessa är följande: 1.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Problem: Med hänsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir även intressant att undersöka hur kunskapsföretag använder sig av rekrytering för att finna lämpliga personer. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara två frågor: Hur genomför ÖPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lämpliga personer anställs? Syfte: Med utgångspunkt i vår problemställning är uppsatsens syfta att skapa förståelse och att öka medvetenheten för en väl genomförd rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ÖPwC genom en kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur från förskolans verksamhet som bygger på erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess användning. Inom förskolan kan portfolion vara en pärm som synliggör barnets lärande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik är ett arbetssätt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lärande och utveckling. Portfoliometodiken utgår även från läroplanen i förskolan och skolan.

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.