Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

Förstoppning är ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men är särskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstånd eller äter vissa läkemedel. Tillståndet påverkar patienten på flera nivåer, både fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall även existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan på olika sätt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvårdnad. Resultatet bygger på fjorton artiklar som är utgivna mellan åren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt Åtgärder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lärares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor är som den är, kan jag säkerligen inte påverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan är däremot att via mina exempel och resonemang få till stånd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsättningarna när det gäller tid till förfogande per elev är så olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bättre utnyttja utbildningstiden till frågorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lärande och lärarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förståelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation.

?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

Syftet med studien är att se om det finns samband mellan hur lärare uppfattar att deltagare på sfi tillägnar sig svenska språket bäst och hur deltagarna upplever att de lär sig bäst. Förhoppningen med undersökningen är att resultatet ska leda till eventuella förbättringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lärarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekräftar detta. Lärarnas uppfattningar om att innehållet i undervisningen är adekvat överensstämmer med deltagarnas önskemål och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. Beträffande frågan om det finns faktorer som påverkar inlärningen menar lärarna att vissa faktorer påverkar mer än vad deltagarna själva upplever men saknaden av familj och vänner kan påverka inlärningen..

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

The purpose of this study was to examine how four teachers with different teaching experiences treat and think about insubordination in school. The study emphasizes on questions like: When and why does disorder occur? How do the teachers manage disorderly conduct in the classroom? and Could there be a conflict between the teacher?s expectations and management, and the needs and motivation of the pupil?    It was evident through interviews with these four teachers that their statements could be divided into similar themes which subsequently could be put into the motivational structure of Abraham H. Maslow.       The conclusion of the study was that teachers may possibly have a better chance of managing disorder in their classroom if they are aware of the connection between disorderly conduct and a person?s needs and motivation. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Sammanfattning/Abstract Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur klassisk musik, rock- och hiphopmusik som bakgrundsmusik påverkar elever under lektionstid i ämnena svenska och matematik. Vi har använt oss av observationer, enkäter och intervjuer, då vi vill ha med både vår egen och elevernas synvinkel i studien. Observationerna har visat att klasserna arbetade bäst under klassiska musikstycken. Resultatet har visat att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusik under både svensk- och matematiklektioner. Ungefär hälften av eleverna i undersökningen har svarat detta.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.