Sökresultat:
1459 Uppsatser om Dialog Södra Älvstranden - Sida 15 av 98
Medborgardialog - tilll vilket pris? : Kan tidseffektivitet och demokrati samexistera i en planprocess?
För att kunna planera det framtida goda samhÀllet krÀvs det att medborgarna som ska leva i samhÀllet fÄr vara med och bestÀmma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen Àr dock ofta en komplicerad frÄga dÄ en vÀl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan pÄ tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats Àr just hur frÄgan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, dÄ det Àr tvÄ aspekter som det idag efterstrÀvas en förbÀttring kring. Uppsatsen bygger mycket pÄ litteratur kring demokratifrÄgor och hur planprocessen ser ut, dÄ frÄgestÀllningarna förutom tidigare nÀmnda innehÄller frÄgor kring vad syftet med medborgardialoger Àr, och vilken pÄverkan tidpunkt för dialog har för effekt pÄ processen. Undersökningen har vidare baserats pÄ tvÄ intervjuer och en rapportgenomgÄng, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser pÄ att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ÀndÄ Àr vÀrdefullt att ta till vara pÄ av andra orsaker.
Den interaktiva IR-forskningens genomslag i söktjÀnsterna pÄ webben
The theoretical focus in this master is information retrieval (IR), and especially the part of IR that includes interactivity. This research is by some researchers called IIR. Our principal aim was to examine if search engines on the WWW are taking advantage of research results from IIR research. A way to do this is to look at the application of special features, in this case query expansion (QE) and relevance feedback (RF). Both these methods aim for a better matching of documents and the searchers information need.
Anledningar till att inte köpa ekologiska livsmedel
Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.
Ungdomars uppfattningar om sömnens betydelse i vardagen - en kvalitativ intervjustudie
Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hÀlsokonsekvenser kan uppstÄ om sömnbehoven inte tillfredstÀlls. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor sÄsom sömn. Ungdomars syn pÄ sin sömn och upplevelser av dess pÄverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förstÄelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en vÀrdefull riktning pÄ hur och var hÀlsosamma insatser bör initieras.
Skolans demokratiuppdrag- fÄr elever tycka vad de vill?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad samhÀllskunskapslÀrare i SkÄne anser att elever med odemokratiska Äsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssÀtt ska kunna fÄ ett betyg i Àmnet samhÀllskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillÀmpas nÀr det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser pÄ elever inom extremvÀnstern och extremhögern och deras möjlighet att fÄ ett betyg i samhÀllskunskap. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med samhÀllslÀrare pÄ högstadiet i SkÄne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkÀtundersökningen utgick frÄn teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jÀmfördes sedan med resultaten av enkÀtundersökningen.
Facebook ? en plattform för relationsmarknadsföring? : Hur resesamordnare anvÀnder Facebook som hjÀlpmedel i sin relationsmarknadsföring
Titel: Facebook - en plattform i relationsmarknadsföring? ? Hur resesamordnare anvÀnder Facebook som hjÀlpmedel i sin relationsmarknadsföring.NivÄ: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Linnea Granberg, Erika IllerbrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012 majSyfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur resesamordnare anvÀnder Facebook i sin relationsmarknadsföring. Vi vill undersöka varför företagen har valt det arbetssÀtt de har idag? Hur ser det ut i praktiken? Hur tror företagen att deras arbetssÀtt pÄverkar relationerna med kunderna?Anledningen till val av Àmne var att Facebook Àr ett relativt nytt verktyg inom marknadsföringen. Vi vill undersöka hur företag i dagslÀget kan anvÀnda sin Facebooksida i sin relationsmarknadsföring.Metod: Vi har anvÀnt en deduktiv metod dÄ vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning och sedan applicerat denna pÄ empirin.
Kan en öppen dialog existera i en krissituation? Krisretoriska aspekter pÄ interaktionen mellan Parken Zoo och dess besökare pÄ Facebook. : - en retorisk analys utifrÄn kategoria, apologia och topoi.
Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..
Den interna kontrollens förankring i kommunen
De senare Ärs skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven pÄ att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas pÄ sÄ sÀtt som Àr lagstadgat och effektivt. För att kunna fÄ den interna kontrollen förankrad krÀvs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen mÄste klargöras sÄ att alla berörda inom organisationen vet vad som gÀller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag anvÀnt mig av att gÄ djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har anvÀnt mig av Àr agentprincipalteorin och den modell som anvÀndes för att underlÀtta min forskning kallas för COSO-modellen..
Vilka faktorer kan pÄverka intern miljökommunikation? : En kvalitativ intervjustudie baserad pÄ sex miljöansvarigas bild av den interna miljökommunikationen pÄ Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
I takt med den ökade uppmÀrksamheten för miljöfrÄgor under det senaste Ärtiondet fÄr organisationer högre krav frÄn intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnÄ de miljömÄl som sÀtt upp Àr det nödvÀndigt att ha en vÀlfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömÄl och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstÄ bÄde hinder och möjligheter. I denna studie anvÀnds SMHI som verklighetsexempel dÀr upplevelser och erfarenheter frÄn intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka vilka faktorer det finns som kan pÄverka intern miljökommunikation.SMHI stÄr, precis som andra organisationer, inför utmaningen att pÄ bÀsta sÀtt kommunicera miljöfrÄgor internt.
Arbete i en kreativprocess - en teatermetafor
VÄr tvÄ delade problem frÄgestÀllning lyder som följer:Synliggör processen som vi beskriver med hjÀlp av teatermetaforen vilka aspekter som Àr bidragande till en kreativ process som leder till lÀrande?Kan vi följaktligen anvÀnda oss av den kreativa processen för att ge normativa bud pÄ en förstÄelseform för organisationsbeteende? Vilken syftar till att lyfta fram vad som krÀvs av företagsledare och medarbetare för att Ästadkomma det som inom teatern kallas för ? en förestÀllning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr Àven det tvÄdelat:Dels vill vi bidraga till den akademiska forskningens mÄngfald med en ny teatermetafor. Dels vill vi med hjÀlp teatermetaforen pragmatiskt belysa hur anvÀndning av en kreativ process kan Ästadkomma bÄde lÀrande och resultat. Vi har anvÀnt oss av en autoetnografisk studie, baserad pÄ Josés erfarenheter frÄn sitt arbete med olika teateruppsÀttningar.
Horisontell och/eller vertikal kommunikation : En studie av förÀndringsarbetet pÄ ett omvÄrdnadsboende vid byte av huvudman
Genom en fallstudie av en organisationsförÀndring har vi studerat de anstÀlldas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. OrganisationsförÀndringen berör ett omvÄrdnadsboende för Àldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förÀndring som organisationen genomgÄtt. FrÄgestÀllningarna rör hur de anstÀllda talar om hur kommunikationen pÄ arbetsplatsen sÄg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att uppmÀrksamma bÄde horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro.
Vem Bygger Staden?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.
Vi sÀger att det hÀr Àr en degel-lock! : ett arbete om och med en metod för analys av meningsskapande kommunikation inom labb-par
I detta arbete har elevers dialoger under, och Äsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans Är 8 analyserats med hjÀlp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan anvÀndas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att faststÀlla kriterier för en lÀmplig gruppindelning. Resultaten tyder pÄ att lÀraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar pÄ att eleverna skapar större del av sin förstÄelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med lÀraren. Eleverna sjÀlva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhÄllandevis lÄgt och sÄ Àven betydelsen av lÀroboken och laborationen för sin förstÄelse. De prioriterar dÀremot sina tidigare erfarenheter högt nÀr det gÀller att förstÄ en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svÄrt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket dÄ kan medföra att det Àr lÀraren som mÄste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans Àven inom naturvetenskapen.
Ser elever samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik. En jÀmförelse mellan en Montessoriskola och en kommunal skola.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad samhÀllskunskapslÀrare i SkÄne anser att elever med odemokratiska Äsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssÀtt ska kunna fÄ ett betyg i Àmnet samhÀllskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillÀmpas nÀr det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser pÄ elever inom extremvÀnstern och extremhögern och deras möjlighet att fÄ ett betyg i samhÀllskunskap. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med samhÀllslÀrare pÄ högstadiet i SkÄne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkÀtundersökningen utgick frÄn teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jÀmfördes sedan med resultaten av enkÀtundersökningen.
Skolans vÀrdegrund - var finns den?
Vi ville inventera begreppet vÀrdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ detta. VÄr hypotes Àr att en gemensam vÀrdegrund inte Àr förenlig med de överigripande demokratiska vÀrderingarna.
Vi har genomfört intervjuer med elever, lÀrare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet.
För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium
Vi tror att det Àr i ett samhÀlle med grundlÀggande skillnader i vÀrderingar som demokratin hÄlls levande och det Àr framför allt pÄ grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin.
Nyckelord: vÀrdegrund, demokrati, jÀmstÀlldhet, lika vÀrde.