Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Bakgrund: Omkring två procent av jordens befolkning drabbas av tvångssyndrom någon gång under livet. Tvångssyndrom innefattar tvångstankar vilket kan innebära återkommande påträngande tankar och impulser som kan leda till att tvångshandlingar måste utföras, för att lindra eller eliminera den ångest som uppstår. Rekommenderad behandling för tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande läkemedel. Båda behandlingarna syftar till att utsätta sig för de "faror" som framkallar rädsla, för att så småningom uppleva mindre tvång eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvångssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod och baserades på fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehållet.Resultat: Att leva med tvångssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Introduktion: Den tekniska utvecklingen inom vården, de ökade behoven på vårdkvalitet och kostnadseffektivitet leder till att kraven på röntgensjuksköterskans kunskap ökar och kompetensen garanteras. De senaste åren har Magnet Resonansen (MR) utvecklats och blivit en viktig teknik inom medicinsk diagnostik. Särskilda säkerhetsaspekter vid MR måste både personal och patient ta hänsyn till för att förhindra olyckor. Det finns olika typer av fobier som till exempel klaustrofobi. I samband med en MR-undersökning kan en klaustrofobisk patient känna obehag.

SyfteStödet som ges till familjer och föräldrar till barn med utvecklingsstörning har kommit att förändras över tid. Det stöd som idag erbjuds är bland annat deltagande i stödprogram för rollen som förälder. Ett syfte med studien är att beskriva och analysera hur föräldrar till barn med utvecklingsstörning upplever det stöd som ges inom ramen för föräldrastödsprogrammet Komet. Ett annat syfte är också att söka en förståelse för rollen som förälder till barn med utvecklingsstörning. Samtal kring stödprogrammet utgör sedermera en ingång till intervjuernas mer subjektiva del av föräldrarnas upplevelser.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).