Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förändringar som gjorde att man började ifrågasätta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. Föräldraförsäkringen som kom 1974 gjorde att båda föräldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och få ersättning. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidningen Vi Föräldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall några förändringar har skett från mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts på fyra årgångar under fyra olika decennier av tidningen Vi Föräldrar. De slutsatser som kom fram är att mannen, pappan i familjen, påverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt socialsekreterare.

Uppsatsens ämne berör karaktärer i tv-serien Downton Abbey och deras förhållande till kläder. Tre karaktärer jag tolkar som konservativa ställs i kontrast till tre karaktärer som i högre grad förespråkar moderniteten. Genom att jämföra hur karaktärerna via kläder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn på samhällsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet är att analysera hur individens samhällssyn gestaltas genom kläderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi där nyckelscener från serien betraktas utifrån en rent beskrivande vinkel såväl som i relation till samtida kontexter.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet.

The aim of this essay is to examine how people living in the Swedish countryside looked upon changes in the interiors through modernization in 1850-90. For the first time, there was an abundance of objects available in stores in the countryside that the majority of the population had money buy. Many novelties were introduced in the interior decoration of ordinary peoples´ homes. This study focuses on the introduction and use of wallpaper and is based on a questionnaire about wallpaper sent from the Nordiska museet, National museum of Culture history in Sweden, to people all over Sweden in 1948. 148 people responded to the questions about use and attitudes toward wallpaper during the second half of the 19th century.My theoretical perspective is cultural diffusion, the spread of cultural items, more specific the diffusion of innovations from larger to smaller places, often influenced by social elites, hierarchical diffusion, and between individuals, contagious diffusion.The analytical perspective used for the analysis is based on the concepts of basic and variable modernity, initiated by the historian Sven-Eric Liedman.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att använda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgående och bestående livsstilsförändring. Uppsatsen berör dieter i allmänhet men LCHF i synnerhet. Syftet är att belysa faktorer i ett modernt samhällsklimat som medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berättelser lyfter fram olika faktorer som påverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prägel och med hjälp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar på vilka faktorer i samhället och hos individerna själva som bidrar till valet av att börja använda en diet, samt vilken diet man väljer.

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet.

Uppsatsen syfte utgår från att studera hur experterna säger att man skall göra för att lösa problemet med det ofrivilliga singellivet, hitta kärleken, se vilka förklaringar, strategier och verktyg som framträder i de olika självhjälpsböckerna. Ja helt enkelt, hur gör man och hur skall man inte göra. Jag kommer att utgå från tre ganska nyutgivna självhjälpsböcker skrivna av experter inom området kärlek och relationer. Jag kommer att leta, fokusera mönster och söka efter likheter och/eller olikheter i de olika böckerna, och utifrån detta granska det som framkommit från vald litteratur. Utifrån mitt syfte har jag valt att formulera mina frågeställningar såhär:Hur gör man för att finna kärlek?- Hur beskrivs orsaken/bakgrunden till problemet med ofrivilligt singelliv?- Hur beskrivs lösningen på det ofrivilliga singellivet, vilka strategier och verktyg framkommer?- Hur framställs den ideala partnern?Uppsatsen utgår från Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet, där framför allt begreppen Reflexivitet och Det rena förhållandet, kommer att presenteras, då dessa begrepp känns relevanta till uppsatsens frågeställningar.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området.Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid.