I det moderna samhället är det många faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero på samhällets snabba förändringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller är risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar även krav efter arbetet när man måste ägna sig åt familjen. Min studie fokuserar på att ta reda på vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande föräldrar.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation.

During the period after the Second World War Sweden underwent a quick transformation due to a strong economic development. Decades-long rule for the Social Democratic Party now led to the creation, in Sweden, of a modern welfare state. This period in Swedish history is often considered to be the time when ?the Swedish model? was formed. Tage Lindbom (1909?2001) was a historian and intellectual in the Swedish labor movement.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad.

This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Olika författare menar att vårt samhälle just nu går från att vara ett tjänstesamhälle till att bli ett upplevelsesamhälle. Denna teori bygger på den utveckling av erbjudanden och värdeskapande som hittills skett, från råvaror, via varor, till tjänster och sedan till upplevelser. Då upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning av konsumenter så är det intressant att studera problematiken med att förstå vad upplevelser är och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De två huvudfrågor som behandlas är:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan påverka?Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, både som fenomen för individen och som erbjudande från företaget, samt att skapa förståelse för upplevelsens möjliggörande utifrån ett företagsperspektiv.Uppsatsen är en litteraturstudie där sekundära litteraturkällor studerats för att belysa och diskutera problemområdet.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

Studien är en longitudinell analys där syftet är att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrån de lokala villkoren i Haparanda år 2007, det vill säga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte är att synliggöra förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan år 2005 och år 2007 och om förutsättningarna är lika för unga kvinnor och män att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras både kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare på den lokala arbetsförmedlingen. Enkätundersökning baseras på insamlad data som har gjorts vid två tillfällen, år 2005 samt år 2007, dels för att belysa förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan åren, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

The shopping mall is a reflection of the city and its habitants, a concentrate of the modern city. I have studied the dialogues of malls and the communication within, how malls are put together and what they communicate. The city is constantly changing. As soon as we try to grasp the city, it slips away. My opinion is that city planners and landscape architects need to widen their views. City planning needs to develop to better fit to the changes of our modern cities.

Den här studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhället angående det grova gatuvåldet. Trots att majoriteten av alla anmälda misshandelsbrott begås mot män så är denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte är därför att belysa hur ett antal män har påverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fått för dem. Materialet i studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga män som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gånger de senaste åren.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.