Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.  Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall? För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.  Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ?gatans kyrka?.

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I?ve used I?ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.