Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Diagnostiska markörer - Sida 25 av 70

Ideal möter realitet ? inkludering och exkludering. Diskurser i en gymnasiefriskolas arbete kring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Undervisning i elementÀr algebra med generella symboler : eller hur jag blev kompis med ?

Studiens syfte Àr att testa, utveckla och jÀmföra elevers förmÄga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck dÀr den obekanta variabeln Àr av, för eleverna, familjÀr natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i Ärskurs 1 har fÄtt undervisning i Àmnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvÀrdigt test. Totalt har 87 elever pÄ gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

BerÀkning av koldioxidemissioner frÄn efterbehandling av förorenad mark

At this point seamen have a lot of tasks of administrative character, beyond the traditional tasks aboard a ship. Due to the new conventions that are formed by IMO, more requirements are added which often lead to time consuming administrative tasks and documentation that should be spent on activities which are contributing to the ships safety. The issue has been observed by IMO that has through BIMCO done a study with the aim to identify and reduce administrative burdens at sea.The primary aim of this study is to find out if safety officers aboard Swedish ferries consider that SOLAS Chapter III, 8.3 och 19.5 regulations are administrative burdens, restricted to muster lists and documentation of training aboard the ship.The secondary questions to the study are if it is possible to remove, combine or change the documents and how much time can be saved by doing this. The question about timesaving could not be answered, because the values were scattered and could not be used for further investigation. The observed values were accumulated by a survey and the result indicated that safety officers did not experience the two regulations as administrative burdens.

Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige

Kustgranen Àr ett snabbvÀxande trÀdslag som hÀrstammar frÄn nordvÀstra Nordamerika. IEuropa odlades den första gÄngen i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska lÀnder. I Danmark Àr kustgranen inte sÄ ovanlig och odlas dÀr frÀmst lÀngskusterna. I Sverige Àr kustgranen dÀremot vÀldigt ovanlig och odling har endast skett pÄ ettfÄtal lokaler i södra Sverige. Intresset fÄr sÀgas vara mycket lÄgt för detta trÀdslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera vÀldigt bra hÀr.

HÀnsyn till mark och vatten vid slutavverkning : en fÀltstudie pÄ kÀnsliga marker

The purpose of this study is to investigate if there is enough consideration taken to sensitive forest areas close to water or wetlands during clear cutting assignments, and to estimate the extent of damage made by forestry machines used at that time. A field and literature study is used to show how to improve and prevent the damage made in the wake of the machines. This study is made for Sydved, and shall culminate in a policy to prevent ground damage during their clear cutting assignments. The areas which were part of the field studies were clearcuttings on fine grained soil close to water and wetlands. The purpose was to find out if the water had been affected, what had been done to prevent ground damages and what more could have been done. The results of the field studies show that more work needs to be done to reach up to expectations. More information about the assignment area, better planning of sensitive regions, and strengthening of the main haul roads with brush are some of the improvements that can be done. There is also a need for more exact guidelines, follow-ups and education for everyone involved to have the same goals and understanding to prevent ground damage..

SidvallsÀngar i VÀstmanland : förÀndringar över 1900-talet

Denna studie visar att sidvallsÀngarna som fanns i VÀstmanland Är 1910 i stor utstrÀckning har övergÄtt till den marktyp som lÄg runt omkring dem. DÀr sidvallsÀngen omges av skogliga bygder har Àngen övergÄtt till skog eller sumpskog. DÀr sidvallsÀngen omges av jordbruksbygder har Àngen övergÄtt till Äker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvÀndningar. De sidvallsÀngar som finns kvar pÄ 2000-talet omges av en högre andel Äker samt bete samt buskmark Àn genomsnittet bÄde 1910 och idag. DÀremot har skogsmark en negativ inverkan pÄ sidvallsÀngarnas överlevnad.

SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Friluftslivets plats i skolan : Uppfattningar frÄn fem skolledare

The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders? ideas of recreational activities. The school leaders? who participated came from various municipalities in two different counties, southern VÀrmland and northern VÀstra Götaland (former Skaraborg).

Föryngring och produktion av skog pÄ torvmark

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.

Kan ?-catenin anvÀndas som en prognostisk markör för utvecklingen av oral skivepitelcancer?

Cirka 300 000 individer drabbas Ärligen i vÀrlden av oral cancer och mer Àn nittio procent av alla orala cancerformer utgörs av skivepitelcancer. Den femÄriga prognosen Àr generellt 50 % och den 5-Äriga relativa överlevnaden har under en tioÄrsperiod förblivit densamma. Detta motiverar utvecklingen av bÀttre prognostiska markörer och diagnostiska metoder för att tidigt identifiera de patienter som har risk att utveckla oral skivepitelcancer för att förbÀttra prognosen och minska lidandet genom tidig insatt behandling. ?-catenin Àr en adhesionsmolekyl som Àr viktig för bibehÄllandet av cellulÀr integration och avvikelser i celladhesionsmolekyler tros spela en central roll nÀr tumörceller invaderar nÀrliggande vÀvnad det vill sÀga metastaserar till andra organ. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av immunohistokemi undersöka om ?-catenin kan fungera som en prognostisk markör för utvecklingen av oral skivepitelcancer.

Skuggföredragande vÀxter i trÀdgÄrd

Detta examensarbete innehÄller en beskrivning av vÀxter som under olika förhÄllanden trivs och kan vÀxa i omrÄden med delvis eller hel skugga. Beskrivningarna av vÀxterna Àr översiktliga och Àmnar inte informera lÀsaren grundligt om vÀxten utan enbart om enklare fakta för att kunna planera sin trÀdgÄrd. Jag har valt att inrikta mig pÄ markförhÄllande beroende pÄ klimatet (torr, fuktig och blöt mark) och markförhÄllande beroende pÄ substratet (sand, lera, humus och torv) samt temperaturbundna vÀxter. DÀrefter följer en slutsats dÀr jag reflekterar över mitt arbete. ***********This thesis contains a description of plants that thrive and can grow under different conditions in areas with partial or full shade.

Nyhamnen - lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar pĂ„ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den anvĂ€nds.

Den vilsna konsumenten : Hur konsumenter av ekologisk mat orienterar sig i mÀrkesdjungeln

There are many eco-brands on food products. It can be confusing for the consumer to know which one to trust or choose and since July 2012, there is an EU law and a mandatory EU organic label that must be displayed on all food products marketed as organic, eco or bio.Organic brands from a consumer perspective have previously been studied in England. This is a similar study in the form of focus groups, to explore and examine how consumers perceive and trust organic brand or labels in Sweden. It also explores which knowledge consumers have regarding why a product has an organic brand and what it means.The study shows that consumers perceive organic brands by brand recognition rather than knowledge regarding what each label means. It also shows that the consumer is confused by and skeptical to the wide range of markings and symbols on organic food products.

Att förlÀnga odlingssÀsongen och samtidigt behÄlla markens bördighet

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda pĂ„ vilka metoder som kan anvĂ€ndas för att uppnĂ„ en lĂ€ngre odlingssĂ€song för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehĂ„lls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus pĂ„ egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en vĂ€xtföljd. Familjerna som behandlas Ă€r Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. OdlingssĂ€songen kan förlĂ€ngas genom att styra mikroklimatet pĂ„ olika sĂ€tt. De metoder som behandlas hĂ€r Ă€r förkultivering, odling i upphöjda bĂ€ddar, odling i tunnel, mark- och kulturtĂ€ckning, samt val av arter och sorter.

Kolbindande projekt i skog: Analys av möjligheter, hinder och kostnader

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->