Sök:

Sökresultat:

413 Uppsatser om Detaljplanens tidsćtgćng - Sida 26 av 28

GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Facilitatorer och barriÀrer till trÀning hos personer med lÄng erfarenhet av att vara ryggmÀrgsskadad

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hÀmmar (barriÀrer) till trÀning hos personer som varit ryggmÀrgsskadade i minst 10 Är. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Vilka facilitatorer och barriÀrer har störst betydelse för om man trÀnar eller inte? Samvarierar kön, Älder, skadenivÄ, antal Är efter skadan samt arbetssituation om man trÀnar eller inte? Samvarierar trÀningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka Àr de optimala förutsÀttningarna för att personer med ryggmÀrgsskada trÀnar?MetodEn enkÀt skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmÀrgsskada mer Àn 10 Är och deltagit i nÄgot av RG Aktiv Rehabiliterings ?RetrolÀger?. EnkÀten innehöll pÄstÄenden om facilitatorer och barriÀrer till trÀning. PÄstÄendena utformades till enkÀten utifrÄn resultat frÄn tidigare studier, och enkÀten pilottestades pÄ 6 personer med ryggmÀrgsskada.

SkidklÀders avtagande vattenavvisande effekt - Hur vatten- och oljeavvisande impregneringar pÄverkas av tvÀtt, UV-ljus och nötning

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som anvÀnds i sportartiklar idag bestÄr till största del av perfluorerade Àmnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hÀlsofrÄgor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och dÀrmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned pÄ ett kemiskt eller biologiskt sÀtt. De Àr ocksÄ biackumulerande och toxiska. PÄ grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mÀngd forskning utförts i ett försök till att ersÀtta dessa Àmnen mot mindre miljöfarliga.

Entreprenören vÄr tids nye frÀlsare : Hur kan den entreprenöriella processen utvecklas för att generera tillvÀxt i mikroföretag?

Svensk och internationell forskning har visat att nya och smÄ företag spelar en viktig roll för att skapa industriell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Det finns dock belÀgg för att Sverige i ett internationellt perspektiv kÀnnetecknas av en lÄg nyetableringstakt och en brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag. Uppsatsens syfte Àr att identifiera och fÄ förstÄelse för de hinder och drivkrafter som styr den entreprenöriella processen som bidrar till att skapa tillvÀxt i mikroföretag. Uppsatsen har utarbetats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÄ det centrala begreppet Àr tolkning. DÄ insamlandet av information och data, samt analyser med hjÀlp av olika teorier, ligger i linje med det positivistiska angreppssÀttet Àr det svÄrt att utesluta att vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt Àven bÀr spÄr av ett positivistiskt tÀnkande.

VarmgÄngs- och tjuvbromsdetektorer: funktionsbeskrivning samt
analys av detektordata och larmhantering

I det Norra DriftsomrÄdet finns det 18 detektorer vars huvuduppgift Àr att skicka ett larm, nÀr en vagn med misstÀnkt varmgÄng och tjuvbroms passerar, för att pÄ sÄ sÀtt undvika urspÄrningar. För varje fel en detektor upptÀcker skickas ett larm till den driftledningscentralen som ligger nÀrmast detektorn. All data samlas i en detektordatabas dÀr det exempelvis gÄr att se vilken typ av larm som avgetts, vilket tÄgnummer och hastighet tÄget hade nÀr det passerade detektorn. För varje larm skrivs en larmrapport som fungerar som underlag för den statistik som varje mÄnad och Är presenteras i en rapport hos Banverket. I dagslÀget anvÀnds inte den information som detektorerna avger i samband med varje larm tillfredsstÀllande.

Tids och nivÄrelaterade förÀndringar i officerares syn pÄ framtida officersyrket

Officersyrket Àr förÀnderlig. Hur har de senaste Ärens förÀndringar i svenska försvarsmakten förÀndrat synen pÄofficersyrket? Hur pÄverkar ökad Älder i kombination med nivÄhöjande utbildning synen pÄ officersyrket? Vad Àrkonstant och vilka Àr trenderna i denna syn? GÄr det Àven att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förÀndradesynen? Genom svaren pÄ dessa frÄgor ges Àven en indikation pÄ hur stabila svaren frÄn respektive delomrÄde i tidigareforskning Àr i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet gÄr att finna pÄ att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militÀra utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och MilitÀrhögskolorna för att delta i enkÀtundersökning.

Produktutveckling av en sadelpadd

Den hÀr rapporten redogör för utveckling, design och sömnadskonstruktion för en sadelpadd. Rapportens Àmne valdes för att jag fann det intressant och har sjÀlv stort intresse för hÀstar och produktutveckling. Fokus pÄ rapporten lÄg pÄ att ta fram en fungerade prototyp som testades av hÀstÀgare för att se om en distansvÀv skulle klara av att vara det stötdÀmpande och tryckutjÀmnande materialet i en sadelpadd. Rapporten och utvecklingen av rapporten bygger pÄ en enkÀtundersökning och nÄgra intervjuer med relevanta personer insatta i Àmnena sadelpadd och ryggskador hos hÀstar. UtifrÄn den insamlade informationen frÄn de intervjuade och de som svarade pÄ enkÀten samt tidgare skrivna kÀllor gjordes en studie i hÀstars uppkomst av ryggbesvÀr.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Kramfors - att skapa en attraktiv stad : En kvantitativ studie som undersöker individens konsumentbeteende i en mindre svensk stad.

Kramfors Àr en smÄstad i VÀsternorrlands lÀn dÀr det historiskt sett har funnits mÄnga bosatta dÄ regionen varit framstÄende inom sÄgverksindustrin. DÄ denna industri minskad under de senaste femtio Ären har Àven befolkningsmÀngden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar ocksÄ genom att Äldersfördelningen i kommunen Àr förskjuten mot de Àldre generationen i kombination med att det föds för fÄ barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu hÄller pÄ att ske i bÄde staden och kommunen som helhet mÄste nÄgonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning stÄr Kramfors kommun dÀrför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskÀrnan.Kramfors kommun vill dÀrför veta vilka faktorer de ska fokusera pÄ under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större vÀrde för individen, vilket ocksÄ utgör studiens problemformulering.

Musikestetiska produktioner i den pedagogiska verksamheten - en fallstudie av Allvar Gullstrandgymnasiet

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Död ved i vattendrag och kantzon, blÄ mÄlklassning och NPK+ : en studie av förhÄllandena pÄ Villingsbergs skjutfÀlt

Idag pÄgÄr projekt med ambitioner att förbÀttra vattenhÀnsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömÄlen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller mÄnga olika funktioner i vatten dÄ de exempelvis skapar habitat för mÄnga arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie Àr genomförd pÄ Villingsbergs skjutfÀlt, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda pÄ: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad pÄ nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen pÄ död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) bestÄndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jÀmfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blÄ mÄlklassning och NPK+ har. Resultatet frÄn studien visar pÄ en 5-9 gÄnger högre volym LWD i vattendrag jÀmfört med i kantzoner och 10-18 gÄnger högre antal LWD i vattendrag Àn i kantzoner.

Ljudkudde med stereoÄtergivning

Detta examensarbete Àr genomfört i samarbete med Thorbjörn Birging. Birging arbetar med RFID[1] och Àr Àven VD för CombiQ pÄ Science Park i Jönköping. Under lÄng tid har han velat skapa en produkt som hjÀlper mÀnniskor med sömnproblem, depression, Ängest och stress. Författarens roll som ingenjörsstudent blev att utveckla hans ide till en fÀrdig produkt. Birging upptÀckte efter att ha lÀst en artikel om sömnproblem att det finns studier som visar att det Àr enklare att somna med ett svagt ljud i rummet för att andra personer i rummet inte skall störas.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

SpeciallÀrares undervisning för elever i matematiksvÄrigheter pÄ högstadiet

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

Virvlars rörelse i tvÄ dimensioner

TillÀmpad ?ödesmekanik. För att hÀrleda Eulers ekvationer gÄs tre fysikaliskaprinciper igenom, som behöver uppfyllas. I ?ödesmekaniken dykerbehovet av att kunna derivera med avseende pÄ bÄde position och tid,dÀrav blir materialderivatan ett naturligt redskap.NÀr vi talar om ?öden stöter vi ofta pÄ benÀmningen vorticitet.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->