Syfte -Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan producenter och Detaljister inom den svenska sportbranschen sannolikt påverkas av producenters val att sälja direkt till slutkonsument samt vad som kan bli konsekvenserna av detta.Metod -En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom området är relativt outforskat samt eftersom syftet tillsammans med forskningsfrågorna är relativt explorativa. För att undersöka hur relationer mellan producenter och Detaljister påverkas av producenters direktdistributionskanaler så gjordes intervjuer med utvalda producenter och Detaljister. Både telefonintervjuer och e-mailintervjuer användes, och utfördes efter önskningar och överenskommelser med respondenterna. En urvalsmetod som ligger under kategorin icke-sannolikhetsurval har använts i den här studien, nämligen ändamålsenligt urval, som baserades på författarens förkunskaper inom området. För att utvärdera vad konsekvenserna skulle kunna bli så utvärderades empirin systematiskt mot en teoretisk bakgrund.Slutsats ?Relationer mellan producenter och Detaljister inom den svenska sportbranschen påverkas, baserat på den presenterade empirin, sannolikt mer negativt än positivt av producenters val att bedriva direktdistribution.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst Detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för Detaljister än LMV men för att Detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för Detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka Detaljister.

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av Detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal? Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid Detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för Detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala Detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda Detaljisterna.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största Detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa Detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två Detaljister.

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till Detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa.Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur Detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess.

Modemarknaden idag är både global och komplex med många uppfattningar om var värdet iprodukten ligger. Produkten och företagets image är kraftfulla medel för att differentiera sigpå marknaden. Då ett företag väljer att expandera till en ny marknad är det generellt ett sätt attskapa nya marknadsmöjligheter och för att öka sin försäljning. Innan etablering på nymarknad är det viktig att identifiera sin målgrupp. På den konkurrenskraftiga internationellamarknaden ligger makten inte längre hos leverantören, utan hos kunden.Distributionskanalvalet spelar en stor roll i avseende att nå företagets tänkta målgrupp.

Uppsatsens syfte var att ge ett svar på huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hållbar utveckling. Dessutom ämnade vi skapa förutsättningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar Detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av två olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nämnaren att båda uppfattas som miljövänliga. Coop Konsum Avenyn som är en stor och välsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken är en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand på omfattande intervjuer med de båda butikernas chefer men även på observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta Detaljister idag har en webbshop. Flera Detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Debatten om svenska matpriser har varit en stark motor för den utveckling av dagligvaruhandeln som konsumenterna möter idag. Extrem lågpriskonkurrens, en ökad andel av Detaljisters egna varumärken i butik samt en hög koncentration av detaljistledet, är några av de effekter som delvis kan förklaras av allmänhetens krav på sänkta matpriser. Vi har noterat att ledande varumärken såsom Kellogg?s och Gillette, uteslutits från Detaljisternas sortiment som ett resultat av misslyckade förhandlingar rörande inköpspris. Detta kan även ses som ett tecken på att den en gång så starke leverantören har fått reducerad förhandlingsstyrka.

Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande Detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till Detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen från Detaljisters egna märkesvaror?  .

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande Detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer.

Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products.The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study.

A1237En pågående trend inom dagligvaruhandeln håller på att omforma förutsättningarna för samtliga aktörer, från leverantör till detaljist och slutligen mot konsument. För ett antal år sedan började dagligvarukedjor att introducera egna märkesvaror (EMV). Denna trend förmodas ha en inverkan på relationen mellan leverantör och detaljist.Studien avsåg att undersöka vilken inverkan EMV har på relationen mellan leverantör och detaljist samt studera vad som stödjer den. För att besvara syftet utfördes intervjuer med respondenter från sex företag. Studien omfattade de två största Detaljisterna samt fyra leverantörer inom samma produktkategori.

Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda hur involverade parter idag inom dagligvarubranschen i Sverige upplever Category Management. Syftet är även att belysa implikationer samt potentialer inom ramen för Category Management inom den svenska dagligvarubranschen. Metod: Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och genomfört både personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Vårt empiriska material har därefter varit underlag vid den teoretiska kopplingen. Empiri: Vi har utfört personliga intervjuer med involverade aktörer inom den svenska dagligvarubranschen.