E-handeln har haft en enorm tillväxt de senaste åren och börjar konkurrera ut Detaljhandeln på marknaden. Internets utveckling har bidragit till att konsumenter idag kan handla enklare och billigare genom e-handel. Ett problem som företagen ständigt står inför är att identifiera vilka faktorer som tillfredställer konsumentens behov på bästa möjliga sätt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorerna; avstånd, tid, pris, bra service och information i relation till varandra påverkar konsumentens val mellan e-handel respektive detaljhandel vid köp av mobiltelefon och böcker. Dessutom avser vi att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnor.Resultatet från denna undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning utförd med hjälp av studenter i Ekonomikum vid Uppsala Universitet. Studenter anser att pris och information är de viktigaste faktorerna vid köp av mobiltelefon, medan pris och tid är mest viktiga vid köp av böcker.

Uppsatsens titel: Stockholm ? the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrån Detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn.Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitetFörfattare: Linda Holdo, Hanna Jäderholm och Mariah LindborgHandledare: Doktorand Andrea LucarelliNyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumärkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stadProblemformulering: Handeln vill nyttja den växande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för Detaljhandeln är avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet.Syfte: Syftet är att skapa ett förslag på strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan använda för att fylla det praktiska gap som i dagsläget existerar.Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i två seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primärdata. Sekundärdata är baserad på vetenskapliga artiklar samt litteratur.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i Detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ?riktiga? märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom Detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i Detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan.

Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom Detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden.Det är nödvändigt att företagen inom Detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av Detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att Detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgångsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en väldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att användaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundväcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan vald strategi ochbelöningssystem i Detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har ävensyftat till att ge ny kunskap om området strategi och belöningssystem inom Detaljhandeln samtatt, baserat på den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gälla för Detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgånginom området strategi och belöningssystem där en teoretisk referensram byggdes upp.Därefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen från fyra olika företag inom Detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).

Vårt syfte var att analysera ICA: s lojalitetsprogram och kundspecifika marknadsföring utifrån motiv, uppbyggnad och funktion, samt att undersöka till vilken grad det senaste lojalitetsskapande verktyget utnyttjas samt vad skulle få kunderna att använda verktyget oftare. Vi har genomfört en uppsats med ett induktivt förhållningssätt. Insamling av primär- och sekundär data har i huvudsak bestått av litteratur, undersökning och intervjuer. ICA Handlarna AB är vårt fallföretag, vars material ligger till grund för empirin. Det empiriska materialet, inklusive undersökningens resultat, har kopplats till relevanta teorier inom lojalitetsprogram som utgör kärnan i analysen.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom Detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna.

Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset ochförändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationenhos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifiktär undersökningen genomförd hos ett företag inom Detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken gradhälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats.Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företagintervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning somutgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas hainstitutionaliserats hos ett företag inom Detaljhandeln?Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den störstaanledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet avbland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda.