I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom Detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Sven-Axel Svenssons Bijouterier i Söderköping är ett företag som importerar, lagrar och säljer bijouterier. De har den egna butikskedjan Glitter och fungerar även som grossist till Detaljhandeln. Under de senaste åren har de expanderat genom att öppna nya butiker. Expansionen har medfört att logistiken inte har hunnit med att utvecklats i samma takt. 1999 fanns 14 butiker i Sverige som har utökats till att bli 123 butiker i Norden 2004.Målet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur det fungerar vid inleveranserna idag.

Eventmarknadsföring är i ropet just nu beroende på att det är ett sätt att kommunicera direkt till konsumenterna och påverka dem under en längre period. Denna uppsats behandlar hur en arrangör ska gå tillväga för att lyckas med att planera och genomföra ett varumärkesvärdeökande event. Särskilt om eventet har syftet att ses som ett startskott för framtida varumärkesvärde-ökande marknadskommunikation. Vi har använt den planeringsprocess som Shone och Parry gjort och sedan utvecklat denna för att den ska vara användbar till vårt syfte. Shone och Parry's modell innehåller det som krävs för att planera och genomföra ett event, allt ifrån målsättning till utvärdering efter genomförandet.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin.Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M.

Problembeskrivning: Aktörerna inom Detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

När etablering eller övergripande förändringar ska göras är det viktigt med bra förarbete för att få bästa möjliga utgångspunkt när dörrarna ska slås upp i den nya butiken. Många nyöppnade butiker går idag i konkurs bara några månader efter att de etablerats. De flesta butiker som går i konkurs är främst enskilda firmor med få anställda. Det sker också ett generationsskifte på marknaden då alla 40-talister går i pension mellan 2005 ? 2015.

Konsumtionen av skor och kläder har ökat med 50 % mellan åren 2000 och 2010. Detta gör att skobranschen är ytterst intressant att kolla närmare på i synnerhet då landets skokedjor fått nedslag på servicen enligt en undersökning som DN genomfört. Problemet som uppsatsen bygger på är: hur påverkar säljare kundnöjdheten i skobutiker? Vad vill olika kundtyper ha för sorts säljare? För att få större förståelse för detta problem tar uppsatsen upp relevanta teorier om försäljningsteknik, anpassningsbar försäljning och olika kundtyper. I dessa teorier beskrivs hur viktigt det är att säljaren anpassar försäljningen efter kundens behov samt att det finns många olika kundtyper och hur man ska anpassa sig efter deras specifika behov.

Det råder ett väldigt tufft klimat inom Detaljhandeln, och detta gör att det krävs mycket ansträngning från butikernas sida för att få ett lönsamt företag. Det har uppmärksammats att det är svårt för enskilda butiker i mindre kommuner att kunna behålla sin verksamhet, på grund av den hårda konkurrensen från etablerade kedjor i större städer.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samarbete mellan butiker i en mindre kommun via ett gemensamt lojalitetsprogram, leder till att butikerna får det lättare att överleva på marknaden. Detta genom teorier kring relationsinriktad konsumtion, som syftar till att behålla kunderna genom att utveckla bra relationer, men även tidigare studier kring lojalitetsprogram för att finna eventuella skillnader och likheter. Insamlingen av empiri gjordes med hjälp av fokusgruppsintervjuer, där grupperna bestod av människor i tre olika ålderskategorier. Genom detta erhölls information om hur respondenterna förhåller sig till ett gemensamt lojalitetsprogram, utifrån frågor om förtroende och kundtillfredsställelse.Slutsatsen i rapporten visar att kundvärdet, besöksfrekvensen, engagemanget och relationerna har utvecklats med hjälp av lojalitetsprogrammet.

När etablering eller övergripande förändringar ska göras är det viktigt med bra förarbete för att få bästa möjliga utgångspunkt när dörrarna ska slås upp i den nya butiken. Många nyöppnade butiker går idag i konkurs bara några månader efter att de etablerats. De flesta butiker som går i konkurs är främst enskilda firmor med få anställda. Det sker också ett generationsskifte på marknaden då alla 40-talister går i pension mellan 2005 ? 2015.

Bakgrund: De två globala normsättarna IFRS och FASB arbetar hårt för att ta fram en förstaglobal standard om intäktsredovisning. Eftersom IFRS är principbaserad och enprincipbaserad redovisning lättare kan öka jämförbarheten är det IFRS som har fått ett störregenomslag på den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intäktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste åren fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte är att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intäktsredovisning under åren 2003 -2012.Avgränsningar: Undersökningen relateras till intäkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under åren 2003 - 2012 för att få en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intäktsredovisningen utifrån en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvägagångssätt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvärlden,försöker använda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar även de viktigaste aspekterna utifrån en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den är harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 år efter att den globalastandarden för intäktsredovisning introducerats..

E-handelns omsättning ökar ständigt, i snabbare takt jämfört med den traditionella Detaljhandeln, var av kläd- och skobranschen utgör den näst största andelen försäljning via e-handel. Tack vare e-handeln kan man konsumera vart man än befinner sig, när som helst och få tillgång till ett bredare sortiment. Svårigheter inom e-handel idag är framförallt att hitta metoder för att ersätta den personliga försäljning och service som finns i en traditionell detaljhandel. För att bli ett framgångsrikt företag inom e-handel gäller det att skapa en god och långvarig relation med konsumenterna, annars gör ett konkurrerande företag det. Således kan man dra slutsatsen att för att hålla sig konkurrenskraftig och skapa eller behålla en stark position på marknaden krävs det för företagen att dels attrahera nya kunder men framförallt hålla hårt i dem man redan har.

Trots de stora fördelarna med RFID har det i många fall och under lång tid varit för stora problem för att en majoritet skulle vilja investera i tekniken. Kostnaden är ett av de största hindren och frågan är ifall den kostnaden kan reduceras genom att kombinera larm med de logistiska fördelarna hos RFID. Syftet med undersökningen i den här rapporten har varit att ta reda på om det stöldskyddssystem som finns i butiker kunde uppgraderas med extra funktionalitet och vilka fördelar det kunde leda till. Dessutom har möjligheterna till en ekonomisk lönsamhet ifrågasatts. Undersökningen begränsades till sko- och konfektionsbutiker.

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även Detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess.

Syftet med studien är att med utgångspunkt från Landskronas kommuninvånare kartlägga och skapa förståelse för sambanden mellan framtagna faktorer, kundnöjdhet och besöksfrekvens. Undersökningssyftet är i huvudsak förklarande. Det finns sedan tidigare ett relevant beskrivningsspråk men det saknas data. Studieobjektet är cityhandeln i Landskrona och dess förhållande till två av dess främsta konkurrenter, cityhandeln i Helsingborg samt Center Syd i Löddeköpinge. För att svara på studiens problem och syfte har ett kvantitativt tillvägagångssätt tillämpats.

The concept of corporate social responsibility (CSR) has lately gained popularity throughout the globalized world. Swedish retail industry is no exception. Though increased levels of explicitly claimed responsibilities of companies, a number of other facts points out a development that contradicts this trend. Labour conditions and forms of employment is substantially retrograding, with an increased level of insecurity characterizing the Swedish retail labour market. At the same time, almost all Swedish retail companies explicitly state claims on social responsibility.