HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till Det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, Det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur användningen av Det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos några aktiva lärare som arbetat i skolan cirka 20 år. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lärare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgången presenteras ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och Det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier använder lärarna i sin undervisning; i vilket syfte använder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar när lärarna och de själva använder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet och gymnasiet.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till Det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, Det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika texter, såsom bild, media, film och radio, får plats i en flerstämmig miljö. Genom att intervjua ett antal lärare har jag undersökt hur och om de använder sig att olika slags texter och varför. Jag har också undersökt hur de ser på sin egen undervisning utifrån de två begreppen flerstämmighet och Det vidgade textbegreppet. Olika texter finns runt omkring oss i samhället dagligen och informationsflödet är stort. Samhällets informationskällor är idag inte enbart skrivna texter utan ter sig även i former som bilder, symboler, rörliga bilder och auditiva texter.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder Det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen.Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ?literacybegreppet? och i viss mån till den moderna receptionsforskningen.

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad Det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur Det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn. För att komma ifrån de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har här använts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med Det vidgade textbegreppet. Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser. Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur tre svensklärare använder och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av läraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktäriserar lärarnas upplevelser av att använda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sätt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn på ett vidgat textbegrepp som kan förväntas råda mellan lärare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, både lärare och elever, råder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lärarna i huvudsak använder sig av andra texter än de traditionella tryckta för att åskådliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av Det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekräftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gärna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men många utrycker oro över att en sådan undervisning skulle ske på bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskämnet.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av Det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

Syftet med examensarbetet är att undersöka några lärare och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet. Arbetet utgår från Det vidgade textbegreppet i svenskämnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsättning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lärare och tre lärarstudenter. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex.

I kursplanen för ämnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebär att text inte längre innefattas av tryckt text utan även kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgångspunkt i film som text. Syftet med undersökningen är att studera huruvida film som text kan likställas med den litterära texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benämner det, anses vara av låg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag på ytterligare bearbetningsmöjligheter angående film som text ges. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tre gymnasielärare samt enkätundersökningar med respektive lärares elever, vilka läser kursen Svenska B.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden.