Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar kÀnslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod och totalt Ätta barnutredare frÄn fem olika polisdistrikt i Stockholms lÀn som skiljer sig med avseende pÄ Älder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien Àr barnutredarnas upplevelser och hantering av kÀnslor i yrket.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smÀrtbedömningen som en utmaning och ansÄg att nÀr de inte trodde pÄ patientens smÀrtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vÄrdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att fÄ en diagnos och att hÀnsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mÄl och vÄrdpersonalens mÄl med behandlingen inte alltid stÀmde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med lÄngvarig smÀrta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfÀllig.

Att fÄ support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker pÄ olika sÀtt kan det vara svÄrt att förklara nÄgot. Genom att förklara nÄgot man ser framför sig, för nÄgon annan, som i sin tur ska tolka och förstÄ vad det Àr som sÀgs, kan ibland vara problematiskt för bÄda parter. Syftet med denna uppsats i informatik Àr att testa hur en experimentuppsÀttning kan se ut. Experimentet gÄr ut pÄ att undersöka hur kommunikation kan uppstÄ verbalt nÀr en person ska förklara ett skÀrminnehÄll.

Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om lÀrares ickeverbala kommunikation Àr av betydelse vid andrasprÄksinlÀrning, eller med andra ord om lÀrares actio bidrar till elevers andrasprÄksinlÀrning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det Àr möjligt att observera nÄgon skillnad mellan tvÄ elevgrupper vad gÀller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmÀrksamhet/ouppmÀrksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) nÀr en lÀrare aktivt och medvetet anvÀnder sig av actio kontra medvetet utelÀmnar actio. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlÀttar konsolidering av sprÄkkunskap och att sprÄkkunskap dÀrigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jÀmförelse mellan tvÄ grupper genomförts, dÀr en lÀrare medvetet anvÀnt sig av ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lÀrare inte anvÀnt sig av actio i grupp tvÄ. DÀrutöver har lÀrarens egna actio iakttagits samt att lÀraren har intervjuats.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Introduktion: Vid förÀndringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstÄ ojÀmnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill Àr ett omrÄde som innehÄller eosinofiler och neutrofiler och beror pÄ konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero pÄ mekanisk pÄverkan pÄ grund av linsbÀrande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila.Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda pÄ om kontaktlinsbÀrare har mer konjunktivala papiller Àn icke-kontaktlinsbÀrare.Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i Äldrarna 19-26 Är.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation Àr ett utbyte av information eller kÀnslor mellan tvÄ personer. Inom omvÄrdnadsarbetet Àr kommunikation ett viktigt redskap att anvÀnda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhÀndertagandet av patienten. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns bÄde positiva och negativa sÀtt att kommunicera.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfÀlt dÄ denmedicinska kunskapen och vÄrdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte Àr i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvÄrden upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter pÄ ett bÀttre sÀtt. Syftet med studien Àr att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehÄller Ätta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmÄtt kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgÄtt stora förÀndringar sedan avregleringen Är 1996 och Àr dÀrför sÀrskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av nÄgra stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera pÄ kunderna i samma utstrÀckning som idag eftersom kunderna dÄ inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat pÄ marknaden och företagen mÄste arbeta hÄrdare med att tillfredstÀlla kundernas behov och önskningar.

Behovet av att analysera och lagra extrema mÀngder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom vÀrlden av datalagring men samtidigt stÀller krav pÄ utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar nÀrmare pÄ moderna tillÀmpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kÀnnedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillÀmpa de nya teknologierna pÄ ett passande sÀtt..

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans lÀroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment pÄ de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen vÀcktes dÄ den har en lÄng och stark tradition bakom sig. Det blir dÄ intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nÀra samman med inflytande som belyses starkt av förskolans lÀroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den Àr en grundlÀggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgÄngspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebÀr att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger pÄ resonemanget att samhÀllets struktur kring kön och genus organiseras utifrÄn en dikotomi mellan könen och en hierarki dÀr mannen/det manliga Àr överordnat kvinna/det kvinnliga. DÀrtill anvÀnds ett kompletterande synsÀtt dÀr ocksÄ en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr observation med hjÀlp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrÄn etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts pÄ en 3-5-Ärsavdelning och omfattar tio observationstillfÀllen som tidsmÀssigt varierar mellan femton och femtio minuter.