Sök:

Den ickeverbala kommunikationens betydelse för andraspråksinlärning


Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärares ickeverbala kommunikation är av betydelse vid andraspråksinlärning, eller med andra ord om lärares actio bidrar till elevers andraspråksinlärning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det är möjligt att observera någon skillnad mellan två elevgrupper vad gäller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmärksamhet/ouppmärksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) när en lärare aktivt och medvetet använder sig av actio kontra medvetet utelämnar actio. Det teoretiska ramverket utgår från Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlättar konsolidering av språkkunskap och att språkkunskap därigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jämförelse mellan två grupper genomförts, där en lärare medvetet använt sig av ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lärare inte använt sig av actio i grupp två. Därutöver har lärarens egna actio iakttagits samt att läraren har intervjuats. Det empiriska materialet går i linje med litteraturen och visar att en lärares actio har betydelse vid andraspråksundervisning. Eleverna i grupp ett, actiogruppen, visade bland annat mer intresse, uppmärksamhet, delaktighet och glädje. Dessutom förekom färre företeelser av beteenden/ageranden som inverkar negativt på undervisningssituationen i actiogruppen än i grupp två, den verbala gruppen. Vidare visar studien att då det snarare är hur än vad en lärare gör som är av störst betydelse, är det möjligt för en lärare att vidga förståelsen för, förfina och fördjupa sitt personliga actiokapital och därmed underlätta elevernas lärsituation. Uppsatsen vill således hävda att en lärares actio eller välutnyttjade actiokapital har betydelse för andraspråksinlärning. Slutligen vill uppsatsen hävda att grunden för läraryrket bygger på kommunikation, vari ickeverbal kommunikation är signifikant: oavsett sändare och mottagare. Följaktligen borde den ickeverbala kommunikationens betydelse även vara applicerbar på andra typer av lärsituationer. Dessa slutsatser visar på vikten av en pedagogisk diskussion och utveckling rörande lärarens actiokapital för att öka möjligheterna att uppfylla målen i styrdokumenten.

Författare

Lenita Calijak

Lärosäte och institution

Luleå/Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på grundnivå". Självständigt arbete (examensarbete)om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på grundnivå.

Läs mer..