Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjÀlp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att anvÀnda FIGRA i ett större anvÀndningsomrÄde. FIGRA Àr en förkortning som stÄr för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillvÀxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestÀmd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar kÀnslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod och totalt Ätta barnutredare frÄn fem olika polisdistrikt i Stockholms lÀn som skiljer sig med avseende pÄ Älder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien Àr barnutredarnas upplevelser och hantering av kÀnslor i yrket.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, ÄterhÀmtning samt coping hos individer som genomfört tÀvlingsinriktad diet jÀmfört med de som dietat av icke-tÀvlingsmÀssiga skÀl. 86 individer (64 mÀn och 21 kvinnor) deltog dÀr medelÄldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulÀr innehÄllandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulÀr dÀr informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tÀvlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tÀvlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, dÀr BB upplevde mer stress jÀmfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning Àn IT. De implikationer som framhÀvts har riktat sig mot att sprida en bÀttre förstÄelse för ÄterhÀmtning hos dietister inom allmÀnvÄrd likvÀl som dietcoacher inom bodybuilding..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

Det hÀr Àr ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs ocksÄ en diskussion kring hur den sprÄkutvecklande potentialen i informella lÀrandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende pÄ lÀrar-/ledaryttranden, inlÀraryttranden, lÀrar-/ledarinitiativ, inlÀrarinitiativ, sprÄkstöttning mellan lÀrare/ledare och inlÀrare samt sprÄkstöttning inlÀrare emellan. Det finns Àven en kvalitativ aspekt pÄ undersökningen dÀr interaktionsturer som Àr representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för sprÄkutveckling.

Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.