Bakgrund:Beröring anvÀnds inom sjukvÄrden som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisÀtts Àmnen i kroppen som gör att vi kÀnner vÀlbefinnande. Beröring Àr ocksÄ en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet Àr att beskriva hur beröring som kommunikation pÄverkar vÄrdrelationen.Metod:Detta Àr en litteraturöversikt dÀr metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nÀmnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring Àr ett medel för att trösta samt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation Àr en process som bÄde sÀndare och mottagare deltar i och omfattar sÄvÀl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa kÀnslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan anvÀnda sprÄket. NÀr det finns en brist i förstÄelsen mellan patient och vÄrdare kan detta pÄverka relationen mellan vÄrdare och patient och dÀrmed ocksÄ vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vÄrdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrÄn vÄrdare och patient perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Bakgrund:Beröring anvÀnds inom sjukvÄrden som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisÀtts Àmnen i kroppen som gör att vi kÀnner vÀlbefinnande. Beröring Àr ocksÄ en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet Àr att beskriva hur beröring som kommunikation pÄverkar vÄrdrelationen.Metod:Detta Àr en litteraturöversikt dÀr metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nÀmnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring Àr ett medel för att trösta samt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationen.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

I lÀroplanen för förskolan lyfts bemötandet med förÀldrar fram, att oavsett hur omstÀndigheterna ser ut nÀr barnen blir lÀmnade och hÀmtade pÄ förskolan sÄ ska pedagogen bemöta förÀldern pÄ ett vÀlkomnande sÀtt Lpfö 98 (skolverket 2010). VÄrt syfte med studien Àr att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola nÀr den verbala kommunikationen Àr begrÀnsad. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar och dessa Àr; vad pedagoger och förÀldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att förÀldrar ska förstÄ den, samt vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds i mötet under lÀmning och hÀmtning av barn pÄ förskolan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.