En upplevelse bestÄr av flera faser som innebÀr att den startar redan nÀr turisten upptÀcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning pÄ destinationen som turisten befinner sig pÄ blir turistbyrÄn en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken syn turistbyrÄer har pÄ sin roll gentemot turisten i deras upplevelser pÄ destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. AvgrÀnsningsomrÄdet för uppsatsen har varit turistbyrÄer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie dÀr tre turistbyrÄer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyrÄerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten dÀr det ingÄr att förmedla upplevelser som passar kunden och dÀrmed medverka till att kundens totalupplevelse pÄ destinationen ses som god.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

MÄlet med projektet var att skapa en applikation för Ericsson AB R&D som kan hjÀlpa till att analysera datatrafiken i deras nÀtverk (ECN). Det finns tre stycken accesspunkter till ECN som skyddas av brandvÀggar. Alla datauppkopplingar genom brandvÀggarna lagras dygnvis i loggar. Genom loggarna kan obehörig trafik upptÀckas. Ett verktyg som analyserar brandvÀggsloggarna underlÀttar arbetet.Resultatet av mitt examensarbete Àr en applikation som Àr skriven i Perl.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information pÄ ett bÀttre sÀtt och bÄde effektivisera arbetet och skapa bÀttre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet Àr att sprida anvÀndningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat anvÀnda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete Àr att öka kommunens anvÀndning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan anvÀndas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och dÀrefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att anvÀndningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

Eleverna och lÀrarna vid Teknikprogrammet pÄ VÀsterviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vÄrterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stÀrka elevinflytandet inom programmet..

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram pÄ stressrelaterade sjukdomar som depression, Ängest och fysisk ohÀlsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktÀr baserades pÄ sjÀlvrapporterade uppgifter om Ängest, depression, psykisk ohÀlsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrÄgor av social karaktÀr som baserades pÄ ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt Ätta mÄnader efter hade deltagarna signifikant förbÀttrade vÀrden vad gÀller depression, Ängest och fysisk ohÀlsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lÀgre grad av depression och fysisk ohÀlsa, men inte av Ängest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie pÄ att programmet hade mycket goda effekter och det finns dÀrför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Med utgÄngspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsÀtt pÄmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete Àmnat ge svar pÄ hur dagensförskollÀrare ser pÄ matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollÀrare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. FörskollÀrarna i studien vittnar om att de undersenare Är tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu Àn vad de gjorde för ett par Är sedan.AntalsförstÄelsen var det innehÄllsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lÀra sig anvÀnda olika matematiskabegrepp. FörskollÀrarna menar att matematiken finns överallt och att det Àrviktigt att synliggöra och uppmÀrksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs pÄett bÀttre sÀtt jÀmfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

Det finns lÀrare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den Àr i att komma till rÀtta med studenternas missuppfattningar. En lÀrare som vet vilka missuppfattningar som Àr vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen pÄ ett sÀtt som fÄr eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och dÀrmed svara rÀtt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje Ärskursen pÄ det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som anvÀndes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista Äret pÄ det naturvetenskapliga programmet.

RIB Àr ett verktyg som kan anvÀndas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av rÀddningstjÀnstinsatser. Meningen Àr att RIB ska kunna anvÀndas av personer som endast har en grundlÀggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgÄ en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i grÀnssnitt och struktur i RIB utan inblandning av RÀddningsverkets egna vÀrderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhÀmtning varefter empiriska studier följde i form av genomgÄng av en marknadsanalys, intervjuer med anvÀndare samt observation av anvÀndare. Under arbetets gÄng utformades ocksÄ en utvÀrderingsmodell för anvÀndartest, denna lÄg till grund för ett utfört anvÀndbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förÀndringar i RIB föreslÄs. Del föreslÄs förÀndringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och dÀrigenom göra det lÀttare för anvÀndaren att överblicka programmet. Dels föreslÄs förÀndringar i de olika delar som RIB bestÄr av som Àr tÀnkta att göra det enklare för anvÀndaren att överblicka all information i en akut situation..

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Vi har i denna studie undersökt om den grÀvande journalistiken har större möjligheter Àn journalistik i allmÀnhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara pÄ den frÄgan har vi först, genom teori, tittat pÄ skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara vÀldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag frÄn det grÀvande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.