Studiens syfte Àr att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vÀgledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrÄn ett deltagar- och tjÀnstemannaperspektiv. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjÀnstemÀn pÄ en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vÀgledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i vÄr undersökning eftersom vÄr avsikt var att fÄ en djupare kunskap inom det specifika omrÄdet och för att fÄ tillgÄng till personliga berÀttelser genom intervjuer. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjÀnstemÀnnens behov och perspektiv pÄ vÀgledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att tvÄ av deltagarna inte upplever nÄgon sÀrskild vÀgledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handlÀggaren som upplyftande, positiva och i viss mÄn vÀgledande. Uppfattningen som tjÀnstemÀnnen har om vÀgledning Àr att det Àr svÄrt att hinna med att utöva professionell vÀgledning den första tiden i programmet.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), VÀgledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgÄr frÄn ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och Àven ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhÄllningssÀtt Àr ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns nÄgra svÄrigheter nÀr man arbetar med ICDP och vad det i sÄdana fall kan vara. För att ta reda pÄ detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.