Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

Examensarbete/D uppsats 20 poÀng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet Àr utfört Ät inkassobyrÄn Exactor International Debt Collection frÄn Mariestad. Bakgrunden till projektet Àr att Exactor behöver en programvara för att hÄlla ordning pÄ de inkassoÀrenden som de har. En programvara som passar deras sÀtt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för anvÀndaren att registrera Àrenden som var och en innehÄller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gÀldenÀrer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett Àrende.Uppsatsen beskriver hur programmet Àr konstruerat och hur det fungerar.

Denna uppsats ska pÄ ett vetenskapligt sÀtt försöka beskriva vad dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping? framstÀller. Vilka diskurser synliggörs i programmet och stÄr programmet eventuellt för en förÀndring i svenskt medieutbud vad det gÀller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kÀrlek samt sex pÄvisas diskurser i förhÄllande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktÀrerna och vad de medverkande representerar i serien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem högstadielÀrares förhÄllningssÀtt till lyrik i sin svenskundervisning. De frÄgor som stÀllts Àr hur lÀrarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende pÄ vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svÄrigheter de ser och hur de ser pÄ syftet med att anvÀnda lyrik i svenskÀmnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskÀmnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklÀrare yrkesverksamma pÄ högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrÄn fyra kategorier: Hur lÀrarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn pÄ lyrikens plats i Àmnet; hur de ser pÄ lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mÄl med att anvÀnda lyrik Àr.

BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Utformning och innehÄll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkÀt besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, lÀromedel, laborationer, utvÀrdering kartlÀggs..