Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Hur ska ett anvÀndargrÀnssnitt utformas för att det ska vara lÀtt att anvÀnda i stressade situationer? Hur skapas ett program som uttrycker professionalitet och samtidigt enkelhet? Dessa frÄgor och mÄnga fler uppkom vid starten av arbetet med grÀnssnittsdesignen till programmet CMC (Creative Media Concept).HuvudpoÀngen med CMC Àr att anvÀndaren pÄ mindre Àn en minut ska kunna presentera t.ex. en företagspresentation. Eftersom CMC endast varit en idé i tankarna tills nu, sÄ har mÄlet med detta projekt varit att utveckla idén och skapa en grÀnssnittsprototyp Ät företaget Cascade Creative Media i LuleÄ. För att uppnÄ detta sÄ har en enkÀtundersökning och teoristudier utförts, detta har sedan legat till grund för de olika idéer som tagits fram.

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Vi befinner oss nu i en lÄgkonjunktur som innebÀr att mÄnga blir uppsagda frÄn sina arbeten och den grupp som har drabbats hÄrdast i Sverige Àr arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion pÄ den förÀndrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omstÀllningsprogram ökat explosionsartat.I svÄra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav stÀlls pÄ den arbetssökandes förmÄga att marknadsföra sig sjÀlv. OmstÀllningsföretagen arbetar med att hjÀlpa dem som blivit uppsagda pÄ grund av arbetsbrist att finna ny sysselsÀttning, detta gör de med hjÀlp av jobbcoacher. OmstÀllningsprogram och jobbcoaching Àr ett nytt fenomen och det finns dÀrmed ett behov av forskning pÄ omrÄdet.Syftet med arbetet Àr att studera ett omstÀllningsprogram vars avsikt Àr att coacha mÀnniskor som mist sin anstÀllning till att fÄ ny sysselsÀttning. Studien görs pÄ ett företag som levererar omstÀllningsprogram och belyser hur de mÀnniskor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pÄgÄr.

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

PÄ StorÀngen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehÄllande 14 ÀgarlÀgenheter. DÄ försÀljningen av lÀgenheterna startade innan huset var fÀrdigt bestod den största delen av sÀljunderlaget av ritningar och skisser.Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur nÄgra av de blivande lÀgenheterna skulle komma att se ut. DÄ mÄnga av lÀgenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lÀgenheter.Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger Àven en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som anvÀnts för projektet.Projektet kan delas in i tvÄ delar. En exteriör del och en interiör del.I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som Àr ett lÀttanvÀnt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Syftet med detta examensarbete har varit att hitta en arbetsmetodik i Inventor Ät HanterIngenjörsteknik i GÄnghester, sÄ att de kan dels hantera stora sammanstÀllningar som Àr ettstort problem idag pga. datorprestandan som krÀvs. En arbetsgÄng skulle tas fram Ät dekonstruktörer som idag jobbar med programmet Inventor och Àven till nyanstÀllda.ArbetsgÄngen som gruppen tagit fram ska Àven fungera som en instruktion för nyanstÀllda, sÄatt de lÀttare ska kunna integreras i arbetet pÄ Hanter Ingenjörsteknik.En stor del av examensarbetet gick ut pÄ att samla information och fÄ grepp om hurkonstruktörerna jobbar idag pÄ Hanter Ingenjörsteknik. Gruppen tog fram information omvarje del i programmet och i samsprÄk med Hanter sÄ kom man fram till vilka delar somgruppen skulle kolla nÀrmare pÄ. Det som inverkade mycket var den tid som arbetet skulleutföras pÄ.De delar som gruppen tittade nÀrmare pÄ var Level of Details och Content Center.

De senaste Ären har det skett stora framsteg i byggbranschen frÄn sedvanlig byggprojektering till avancerad BIM-projektering. Resultatet av denna studie visar att trots den hastiga utvecklingen sÄ utförs det fortfarande mÀngdavtagningar ur 2D-ritningar. Detta pÄ grund av problem som uppstÄr vid mÀngdavtagningar ur objektbaserade 3D-modeller. MÀngdlistorna ur objektbaserade 3D-modeller stÀmmer inte alltid överens med mÀngdlistorna ur 2D-ritningar. Detta leder i sin tur till nödvÀndiga och tidskrÀvande manuella mÀngdavtagningskontroller ur pappersritningar.