Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

I kommunen X skolplan stÄr det skrivet att VÀgledande samspel Àr ett arbetsverktyg för ökad mÄluppfyllelse bland eleverna. VÀgledande samspel Àr ett program vars mÄl Àr att öka lÀrarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ F-6 skolor upplevde VÀgledande samspel. Via Ätta kvalitativa intervjuer har vi fÄtt svar pÄ hur lÀrarna och rektorerna upplever VÀgledande samspel, hur VÀgledande samspel kan tillÀmpas under skoldagen och vilka begrÀnsningar som upplevs med VÀgledande samspel. Respondenterna Àr alla positivt instÀllda till VÀgledande samspel.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

VÄrt arbete syftar till att uppmÀrksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lÀrare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr maktstrukturer och intensifiering. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀt under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lÀrare i Ärskurserna 1-3. Det som var mest framtrÀdande i vÄrt resultat var att flertalet rektorer och lÀrare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de pÄverkades av maktstrukturer. DÀremot visar vÄrt resultat pÄ spridda prioriteringar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers fysiska hÀlsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen pÄ en skola för att jÀmföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar sin hÀlsa. FrÄgestÀllningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hÀlsa nÀr det gÀller kondition, uthÄllighet och spÀnst?Hur upplever eleverna sin fysiska hÀlsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkÀtundersökning bland elever frÄn de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

Syftet med detta examensarbete var att pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan vÀrderas. Vidare skulle Àven en applikation skapas för att kunna berÀkna dessa vattenvÀrden. Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivÄer, i en lÄng-, sÀsong- och korttidsplaneringsdel, dÀr detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen Àr en följd av att bÄde noggrannhet och lÄngsiktighet önskas, tanken Àr dÀrmed att lÄta den högre nivÄn ge den lÀgre en lÄngsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivÄerna diskuterades, dÀr en priskoppling genom vattenvÀrden argumenterades för att vara den bÀsta. DÀrefter studerades metoder för vattenvÀrdeberÀkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet berÀknar vattenvÀrden vid en enmagasinmodell utifrÄn tillrinnings- och prisprognoser, dÀr prognoserna tillÄts att delas upp i ett valfritt antal scenarion. Testkörningar av programmet visar att vattenvÀrdena gÄr ned inför en prognostiserad vÄrflod, för att pÄ sÄ vis skapa plats Ät det inkommande vattnet.

UtgÄngspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 Är efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga Ären (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat tÀnkandet kring den egna förÀldrarollen? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat barnens beteende och ? att anvÀnda sig av programmets metoder pÄ egen hand.UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades tio förÀldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vÄrterminen 200X. Under intervjun fick de Àven fylla i tvÄ strukturerade formulÀr; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som anvÀnds för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvÀrdering av behandling, samt ytterligare ett formulÀr som ber förÀldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, nÀr det gÀller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulÀrsvaren visar att de flesta av förÀldrarnas, och barnens, beteende pÄverkas och förÀndras avsevÀrt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.