Sedan 2003 har alla kvinnor som Àr intagna pÄ kriminalvÄrdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det Àr ett informations- och motivationsprogram som gÄr ut pÄ att tvÄ frivÄrdsinspektörer (som Àr ledare för programmet) Äker till anstalten en gÄng i mÄnaden och har ett möte med de intagna kring frivÄrdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har dÄ möjlighet att stÀlla frÄgor. Mötet Àr frivilligt och det finns inga regler om att man mÄste delta ett visst antal gÄnger utan kvinnorna gÄr dit sÄ lÀnge de sjÀlva kÀnner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mÄl Àr att informera vÄrdarna om frivÄrdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjÀlpt dem i deras frigivningsprocess.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.

ABSTRAKT Syftet med min rapport Àr tvÄfaldigt. Det Àr för det första att utifrÄn ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror pÄ att en del elever börjar nÀrvara i skolan, nÀr de tidigare haft en hög frÄnvaro. För det andra Àr syftet att undersöka och beskriva faktorer som Àr viktiga att beakta dÄ man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag anvÀnt Àr fokusgruppsintervjuer dÀr elva elever frÄn tvÄ olika IV-program beskriver sina upplevelser frÄn grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser frÄn grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Rapporten handlar om programmet Game Maker som prototypverktyg, och vÀnder sig till personer och företag som skulle kunna vara intresserade av detta. Syftet med arbetet var att skapa ett spel i Game Maker, "Ittle Dew", samt skriva om Game Makers egenskaper och egenheter. Spelet fÀrdigstÀlldes i tid, och rapporten tar Àven upp en mÀngd designfrÄgor som dök upp under skapandet av detta. Med hjÀlp av tvÄ brev frÄn personer med erfarenhet av Game Maker som prototypverktyg och för skapandet av fÀrdiga spel, och diskussion av dessa brev, hÀvdar jag till sist att programmet vÀl duger för prototyper, sÄ lÀnge anvÀndaren kÀnner till de begrÀnsningar som rapporten tar upp..

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid? Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? UtifrÄn Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet lÀnder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebÀr att sÀttet pÄ vilket studenter bedöms kommer Àndras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I VÀxjö pÄgÄr detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav mÄste skolan Àven förÀndra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbÀttra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den hÀr uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgÄr inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbÀttra denpedagogiska undervisningen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.