Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

En nÀrlÀsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens vÀg pÄ hÀlleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att dÀrigenom lyfta fram och blottlÀgga sÀrskilda strukturer i texterna som belyser den mÀnskligt existentiella problematiken. DÀrtill anknyts de tre ovan nÀmnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion..

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Att underhĂ„lla ett stort system som redan Ă€r ute hos produktanvĂ€ndaren stĂ€ller krav pĂ„ utvecklarna, bĂ„de i anpassningsförmĂ„ga och att snabbt hitta lösningar pĂ„ funna problem. HĂ€r gĂ€ller det rapporteringssystemet Paid som anvĂ€nds av det norska företaget Gramo. För att hitta nya lösningar och förbĂ€ttringar sĂ„ fick jag i uppdrag att gĂ„ igenom Paid systemet. Med fokus pĂ„ funktioner som anvĂ€nds vid import och matchning mot databasen.Programmet har tidigare inte givit tillrĂ€ckligt bra rapporter pĂ„ vilka fel som uppstĂ„tt och var de intrĂ€ffat. Även hanteringen av fel har inte varit tillfredsstĂ€llande dĂ„ programmet tidigare avbrutit hela processen och inte kunnat hantera fel separat.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering. Ett sÀrskilt syfte Àr att pröva metoden geografisk profilering pÄ ett urval av svenska serievÄldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). UtifrÄn mitt syfte och frÄgestÀllningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, fÄr ett bredare dataunderlag och en sÀkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frÄgestÀllningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen pÄ de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man sÀga att de frÀmsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie Àr att med matematiska formler som baseras pÄ empiriska data om mÀnniskans naturliga rörelsemönster kan förutse utgÄngspunkten för sjÀlva rörelsemönstret.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Kommunikation och tillgÀnglighet som mÄlMitt program bestÄr av fem hus,630 kv var,studentsbostÀder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet Àr i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus Àr pÄ parken, pÄ grund av ljusförhÄllande,eftersom programmet Àr orienterad mot söder.För att komma till bostÀder gÄr man genom trappor,det finns fem nya trappor frÄn gatan till bostÀderna som har som funktion,förutom att nÄ bostÀder,att göra möjligt till alla grannar att gÄ till parken frÄn gatan sjÀlv.Programmet har ocksÄ för mÄl att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,vÀl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla Äldrar,och utveckla ett mera aktiv förhÄllande till parken och med de nya bosÀttare.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀgen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgÄng. Vi ville Àven fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Hur berÀttar ungdomarna om sig sjÀlva och sin skolgÄng, vad har ungdomarna haft för förvÀntningar pÄ sig sjÀlva och sina studieresultat under sin skolgÄng samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sju ungdomar pÄ ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebÀr att vi anvÀnde oss av en intervjuguide men kunde frÄngÄ denna dÄ det behövdes.