Bakgrund: Under Är 2012 ökade anmÀlningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebÀr alltid en krÀnkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stÄ för den fasta tryggheten. BÄde fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebÀr stora hÀlsoproblem för barnet. DÀrför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kÀnnetecken pÄ ett misshandlat barn.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke Àr en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svÄrigheter att förstÄ och anpassa sig till de nya förutsÀttningarna. Sjukdomen pÄverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i Äldern 18-55 Är. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet fÄr en plötslig vÀndning, att inte lÀngre vara samma person som förut, att mötas av oförstÄelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förÀndras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

HudnÀra vÄrd Àr en vÄrdform som införts i Sverige för friska, fullgÄngna barn under vÄrdtiden pÄ BB. Det finns forskning pÄ de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning nÀr det gÀller hur mammor upplever hudnÀra vÄrd. För att barnmorskan ska kunna stödja och frÀmja anknytningen mellan mamman och barnet Àr det viktigt att fÄ kunskap om mammornas upplevelse. DÀrför Àr syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnÀra vÄrd för det friska, fullgÄngna barnet de första timmarna efter förlossning och pÄ BB. Sju kvinnor intervjuades pÄ BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gÄ till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli sÄ bra som möjligtfinns inskolning att tillgÄ som Àr en introduktionstid in i verksamheten. NÀr ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hÀnsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att pÄ bÀsta sÀtt bemöta barnet.SYFTE: Syfte Àr att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 Är pÄ sex olikaförskolor kan gÄ till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger frÄn förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgÄr att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska fÄ en trygg start i förskolan. Trygghet Àr nÄgot sompoÀngteras som viktigt under inskolningen.

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.

FörÀldraskapet Àr en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstÄr komplikationer. Barnet behöver extra vÄrd och förÀldrarnas förestÀllningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva förÀldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie dÀr tidigare forskning inom omrÄdet sammanstÀlls. AnvÀnda databaser för sökningen av artiklar Àr Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap nÄgra pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien Àr av kvalitativ art och underlaget till studien Àr sju intervjuer som genomfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun. IntervjufrÄgorna har formulerats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tÀnka pÄ nÀr de ska möta ett barn i sorg Àr att vara lyhörd och se till varje barns behov. NÄgra skulle vÀnta pÄ att barnet börjar prata om det, medan nÄgra andra skulle ta upp det med barnet.

Studien belyser verksamheten BIV, Barn i VÀntan, och dess gruppverksamhet för barn i asylprocessen. Syftet Àr att undersöka varför BIV behövs för att stÀrka asylbarns identiteter och vilken eller vilka identiteter det Àr som stÀrks i verksamheten? För att undersöka detta har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Varför vill BIV stÀrka asylbarns identiteter? ? PÄ vilket/vilka sÀtt skapas möjlighet att stÀrka barnets identitet/identiteter i verksamheten? ? Vilken/vilka identitet/identiteter Àr det som stÀrks i verksamheten?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ fyra enskilda intervjuer med gruppledare i verksamheten. UtifrÄn abduktiv metod har följande teman framtrÀtt vid analysen; skapa ett sammanhang, barnidentiteten, dela erfarenheter med andra barn i liknande situation, att beröra det speciella, gruppen och sjÀlvkÀnsla.Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn symbolisk interaktionism, dÀr jag frÀmst anvÀnt mig av Meads bidrag om jagets och medvetandets utveckling och hur identiteten skapas i den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. MÄnga barn upplever asylprocessen som mycket jobbig, vilket pÄverkar deras vÀlmÄende bÄde fysiskt och psykiskt.

Introduktion: Det finns idag möjlighet för kvinnor att vÀlja enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning. Det Àr inte tillÄtet i Sverige men kvinnorna söker sig till andra lÀnder för att fÄ hjÀlp. Föreningen femmis- frivilligt ensamstÄende mödrar med insemination/IVF har ett stadigt ökande antal medlemmar. Det finns fÄ tidigare studier som undersöker kvinnornas upplevelser av förÀldraskapet och för BVC-sköterskan som skall utforma förÀldrastöd behövs en ökad förstÄelse och kunskap om kvinnornas upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka frivilligt ensamstÄende mödrars upplevelser av förÀldraskapet dÄ kvinnan valt enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Det Àr viktigt för sjuksköterskan i barnhÀlsovÄrden att bemöta nyblivna fÀder sÄ att de ska kÀnna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagÄngsfÀders upplevelse av barnhÀlsovÄrden. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fÀder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Den hÀr studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svÄrigheter.  Studiens syfte Àr att undersöka vad tre förskollÀrare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn Àr de som syns om mÀrks mest och har dÀrför en tendens till att fÄ lÀrarens uppmÀrksamhet mer Àn de inÄtvÀnda barnen. Barn med koncentrationssvÄrigheter behöver en miljö dÀr det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem.