Studiens syfte var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende utgÄr frÄn begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn dÀr vÄrdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka om förutsÀttningar finns för att ha möjlighet att utgÄ frÄn anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av bistÄndshandlÀggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur tar bistÄndshandlÀggare hÀnsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal pÄ korttidsboende hÀnsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svÄrigheter upplever bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende nÀr de i sitt arbete tar hÀnsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lÀgre grad av trygg anknytning Àn andra barn.

Bakgrund:NÀr barnet drabbades av leukemi förÀndrades familjens livsvÀrld och de tvingades omprioritera sin vardag. FörÀldrarnas syn pÄ sjukdomen och dess konsekvenser pÄverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa kÀnslor utan Àven positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll nÀr det handlade om att ge kÀnslomÀssigt stöd och information Ät förÀldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska förÀldrars upplevelser av den förÀndrade livsvÀrlden samt hur den hanterades, nÀr ett av deras barn drabbades av leukemi.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.

Preschool teacherŽs and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien Àr att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollÀrare och barn har för perspektiv pÄ olika familjer med fokus pÄ samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta pÄ förskolan. Det Àr viktigt att fÄ samkönade familjer att kÀnna sig inkluderade i verksamheten. DÄ det i forskning visat sig att det frÀmjar barnet om deras vÄrdnadshavare blir bemötta pÄ ett positivt sÀtt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt sÄ intervjuades 21 stycken barn och sex förskollÀrare.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi Àr ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga Ärtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur frÄn 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem förÀldrar och fem förskollÀrare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollÀrare och förÀldrar om förskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje Är och statistik visar kortare amningstid idag Àn för tio Är sedan. Bröstmjölk Àr den ideala födan för barnet under de första sex mÄnaderna. Den skyddar barnet mot ohÀlsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna Àr stödja och frÀmja amning samt uppmuntra till upprÀtthÄllande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrÄdgivning.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.

Denna studie Àr inriktad pÄ hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svÄrt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare Ären som i förskolan, sÄ löper de en större risk att fortsÀtta med beteendeproblem i vuxen Älder. För att uppnÄ syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frÄgestÀllningar Àr utgÄngspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij Àr tvÄ teoretiker som ingÄr i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som hÀnder i barnets inre, hur barnet uppfattar sig sjÀlv och omvÀrlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, dÄ hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.

SAMMANFATTNINGPÄ de flesta operationsavdelningar Àr det rutin att förÀldrar Àr med sitt barn till och med anestesiinduktionen. FörÀldranÀrvaron syftar till att minska barnets oro och för att undvika att barnet separeras frÄn sin förÀlder. Fokus ligger pÄ barnet och det Àr lÀtt att bortse frÄn den medföljande förÀlderns upplevelser och kÀnslor. Mot denna bakgrund var syftet med denna studie att kartlÀgga förÀldrars upplevelser av att vara tillsammans med sitt barn i den perioperativa perioden och vilka vÄrdÄtgÀrder som kunde underlÀtta för förÀldrarna. En litteraturstudie genomfördes och 22 artiklar som behandlade detta Àmne fanns och analyserades.

In this essay, the aim is to empirically and theoretically study the parliamentary debate of the child pornography law. The empirical part is an attempt to discover eventual underlying gender stereotypes in the debate. A text analysis is conducted with material consisting of motions from members of parliament and of protocols from the parliamentary debate. In this material we try to find latent and manifest expressions of gender stereotypes. There are several stereotypes, which effects the argumentation and prejudice of the debate, like stereotypes of the victims, the perpetrators and their characteristics.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.