År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillĂ€gna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgĂ„r i detta nummer Ă€r att hennes verk och liv har pĂ„verkat mĂ„nga, sĂ€rskilt andra författare. MĂ„nga har inspirerats och engagerats av henne och kĂ€nslorna flödar dĂ„ hon kommer pĂ„ tal. Citatet ovan Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Jonas Thentes artikel ?Det lĂ„g en skugga över vĂ€rlden igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) dĂ€r han redogör för Kandres verk och hur de har pĂ„verkat honom.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

Det vÄrdande samtalet utgör en betydande del av omvÄrdnaden inom psykiatrisk vÄrd och Àr sÄledes psykiatrisjuksköterskans frÀmsta redskap att anvÀnda sig av. Ett vÄrdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och dÀr hÀlsoprocesser kan uppstÄ. Efter litteraturgenomgÄng i Àmnet visade det sig att endast ett fÄtal studier i Àmnet Àr gjorda vilket innebÀr att det föreligger en betydande kunskapsbrist i Àmnet. Författarnas förhoppning Àr att följande studie bidrar med vÀrdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbÀttra omvÄrdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vÄrdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vÄrdaktivitet. Syftet med studien Àr att beskriva hur patienter med förstÀmningssjukdom erfar det vÄrdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.

AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen pÄ adoption och familj kommit att Àndras betydligt. Adoptioner har uppfattats pÄ olika sÀtt beroende av det rÄdande samhÀllsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella förestÀllningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft fÄr genomslag. Att bilda familj genom adoption Àr att bilda familj under statens övervakning och godkÀnnande. NÀr adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krÀvdes det nya svar pÄ hur barnen skulle fÄ det bra och vilka egenskaper man betraktade som vÀrdefulla hos adoptivförÀldrarna.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med sprÄkstörning utifrÄn de olika verksamheter barnet ingÄtt i. Vi valde att lÀgga tyngdpunkten pÄ nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma lÄg till grund för sjÀlva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt Ätta intervjuer samt granskade dokumentation frÄn det att barnet var 18 mÄnader och framÄt.

Syftet med studien Àr att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gÀllande beslut om barns Äterförening med sina förÀldrar, som tidigare bedömts ha en bristande förÀldraförmÄga.Min frÄgestÀllning bestÄr av tre frÄgor: Vilka faktorer kan pÄverka ett beslut om ett Äterkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhÄller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av förÀldraförmÄgan efter placering? Hur stor andel av förÀldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fÄtt omhÀndertagandet Äterkallat?FrÄgorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. TvÄ av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien anvÀnt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras förÀldrar.Resultatet visade en tvetydighet gÀllande socialsekreterarnas tillÀmpning av lagar; ett övervÀgande fokus pÄ vÄrdnadsöverflyttningar och bristfÀlliga insatserna kring Äterförening.

Faderskap Àr generellt ett outforskat omrÄde, inte minst i familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna Àr tonÄring dÄ första barnet föds. Denna uppsats bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fÀder som för 30 Är sedan fick barn tillsammans med en kvinna i tonÄren. Studien utgÄr frÄn en undersökning som gjordes för ca 30 Är sedan och som dÄ hade fokus pÄ hur det kunde vara att bli förÀlder. Sex av de fÀder som deltog i den ursprungliga undersökningen har i dagens uppföljande intervjuer fÄtt berÀtta hur de utövat och upplevt sitt faderskap under dessa 30 Är. Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur mÀns förÀldraskap gestaltat sig och upplevts i familjer dÀr mamman Àr tonÄring dÄ första barnet föds och vilken betydelse Älder, kön och förÀndrade familjemönster haft för upplevelsen och utövandet av förÀldraskapet.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness.

Bakgrund: Fetma Àr ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan pÄverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma Àr för lite motion och nÀringsfattig kost. Kroppen behöver energi och nÀringsÀmnen i rÀtt mÀngd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan fÄr en central roll i hÀlsofrÀmjandet och att förebygga hÀlsoproblem innan det har etablerats.

Den hÀr kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhÀllet och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter pÄ internet blottlÀgger jag samhÀllsideal om makt och politik och de normativa grÀnser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. PÄ sÄ vis lyfter jag upp vad det Àr som upprör mÀnniskor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhÀllsideal och normer i öppen dager. Studien syftar ocksÄ till att visa pÄ spÀnningar inom samhÀllsidealen och hur normer tolkas olika, men Àndock beskrivs pÄ samma sÀtt.

Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.