Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande problem i världen och behandlas på olika sätt. Studier har visat att ju yngre barnet är när behandling sätts in, desto bättre blir resultatet. En allt vanligare behandling är beteendeterapi som involverar föräldrar i större utsträckning. Barns viktutveckling påverkas till stor del av hur föräldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur självsäkra de är på att hantera dessa. Syftet var även att jämföra svenska föräldrars upplevelser och självförtroende med resultaten från motsvarande studier som tidigare gjorts i Nederländerna och Australien.Metod: En enkätundersökning gjordes bland föräldrar (n=196) till fyra och femåriga barn i Stockholmsområdet efter ett icke slumpmässigt urval.Resultat: Svenska föräldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt få problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

The focus of this thesis is on social workers? knowledge in assessing and making decisions in child welfare cases. The primary aim is to identify what skills or knowledge social workers find most useful within child welfare agencies in Swedish municipalities. Six different types of knowledge, social policy and the approach of child welfare cases are perspectives considered in the analysis. The interviews with social workers were held in three agencies in southern Sweden, in 2014.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre.

Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder.

Vad som utgör en begränsning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig brett åt beroende på individ och situation, men ett gemensamt drag är deras osynliga karaktär. Att funktionsnedsättningen inte syns på utsidan behöver inte i rätt miljö utgöra ett hinder, men det ställer då också krav på omgivningens grad av tillgänglighet och bemötande. Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning rapporteras som tio gånger vanligare jämfört med befolkningen i övrigt vilket också bidrar till att åtgärder bör genomföras. Att öka möjligheterna för den aktuella målgruppen till att bli mer fysiskt aktiva är en väg att gå. Syftet med uppsatsen var att undersöka gymmens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvården som skrämmande, och det är viktigt för dem att ha stöd av sina föräldrar. För att föräldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vården krävs ett gott samarbete mellan förälder och vårdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att föräldrar är delaktiga i vården av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att använda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket består av två huvudkategorier; betydelse för föräldrar att vara delaktig i sitt barns vård och vårdpersonalens roll i föräldrarnas delaktighet, med underkategorier.

Bakgrund: Att vara förälder till svårt sjuka barn är stressande och innebär en stor påfrestning. Även andra anhöriga, såsom mor- och farföräldrar påverkas av svår sjukdom hos barn i familjen. Känslor av skuld, rädsla och chock är vanligt. Individuell information, stöd och delaktighet i vård och omvårdnad kan inge en känsla av trygghet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till svårt sjuka barn.Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes för att uppnå studiens syfte. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor med minst 2 års yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvården.