[Saknas].

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vÄrdnadshavare har förÀndrats efter barnets deltagande pÄ verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren förÀndrats?? Hur upplever den hemmavarande vÄrdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vÄrdnadshavaren och barnet har förÀndrats?? Vad anser personalen pÄ Solrosen sig ha bidragit med gÀllande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren?Solrosen Àr en verksamhet som drivs av Göteborgs RÀddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i Äldrarna 5-18 Är. Solrosen erbjuder stöd till barn, förÀldrar och andra anhöriga dÄ en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vĂ„rda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats pĂ„ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och förĂ€ldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmĂ„gan att vĂ„rda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vĂ„rda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. NĂ„gra viktiga aspekter som framkom var att barnet och förĂ€ldrarna skulle involveras i barnet omvĂ„rdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan kĂ€nna hjĂ€lplöshet och maktlöshet nĂ€r barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„frestande arbete. Varje dag utsĂ€tts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade bĂ„de förĂ€ldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans lÀroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestÀmma vad ett barn Àr. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mÀstersignifikanten ? Barnet med innehÄll har jag velat kartlÀgga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofÀrdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i lÀroplanen, hur de förhÄller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lÀrande fungerar som meningsskapare Ät Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, frÄn den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar pÄ det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara bÄde svÄrt och pÄfrestande dÄ de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser i nÀra anslutning till barnets bortgÄng i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien Àr baserad pÄ sex sjÀlvbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehÄllsanalys (Lundman & HÀllgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att nÀr lÀkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det rÀcker inte till, kÀnner förÀldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall fÄ en sÄdan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att nÀr slutet Àr nÀra och föÀrldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet fÄr somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever förÀldrrna att de har svÄrt att gÄ vidre i livet och kÀnna glÀdje igen, dÄ sorgen efter barnet Àr för stor. Att ha en bra relation förÀldrar och vÄrdpersonal emellan och att de fÄr det stöd de behöver, hjÀlper förÀldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .