Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Varje Är drabbas ungefÀr 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. NÀr barnet drabbas av cancer sÄ hamnar förÀldrarna i en krissituation, och dÄ kan de behöva mer stöd för att hantera denna svÄra situation. FörÀldrarna Àr lÀnken till barnet, Àr inte mamma och pappa starka och mÄr bra sÄ kan inte barnet heller mÄ bra. Syftet med denna studie Àr att beskriva förÀldrars upplevelser nÀr barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger pÄ kvalitativa artiklar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

 Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur förskollÀrare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollÀrare pÄ sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-Äringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar vÀrdena solidaritet, frihet, förstÄelse, jÀmlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur det goda barnet konstrueras i lÀseböcker frÄn tre olika perioder. Jag tittar Àven pÄ hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhÀlle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sÀtts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhÀlle.

I denna studie undersöker vi hur personalen pÄ en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fÀngelse. Mötet kan pÄ mÄnga sÀtt vara kÀnsligt och barn med frihetsberövade förÀldrar behöver tas emot av personal som förstÄr dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstÄ hur barnperspektivet pÄ anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns nÄgot samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades Äsikter i förhÄllande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anstÀllda pÄ anstalten ska jobba för att den intagne inte ska Äterfalla i brott samt att upprÀtthÄlla sÀkerhet.

Arbetet handlar om att skapa en bÀttre stÀmning kring medicinering av barn mellan 0-3 Är med astma.    Produkten fungerar som en distraktion för barnet dÄ barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus pÄ sjÀlva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestÀmma över situationen och tillsammans med sina förÀldrar skapa en trevlig rutin.    I mitt arbete har jag Àven undersökt hur man kan förbÀttra informationsflödet mellan sjukvÄrden och förÀldrarna. Ett effektivt informationsflöde Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att medicineringen ska bli sÄ effektiv och trevlig som möjligt, med trygga förÀldrar har man ett tryggt barn.?.

Bakgrund: Under graviditeten mÄlar förÀldrarna upp en bild upp av barnet som de vÀntar, denna bild kan förÀndras nÀr barnet föds för tidigt och kan behöva vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att fÄ ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var;i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgÄngen.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Undersökningens syfte Àr att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares Äsikter angÄende denna relation. Mina frÄgor gÀller hur pedagogerna tÀnker om miljön pÄ förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta Àr den kvalitativa med fallstudier och innebÀr insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger pÄ en förskola i en skÄnsk kommun.

Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Den hÀr studiens syfte Àr att studera hur förÀldraideal skapas i böcker riktade till förÀldrar med barn i Äldern 3-12 Är. Med huvudfrÄgestÀllningen hur konstrueras idealt förÀldraskap i litteratur riktad till smÄbarnsförÀldrar? och frÄgestÀllningen Vilka rÄd om förÀldrars förhÄllningssÀtt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjÀlp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om förÀldraskap som ligger pÄ toppen av försÀljningsstatistiken just nu. Resultatet Àr att en ideal förÀlder strÀvar efter att ge barnet sjÀlvkÀnsla och uppnÄ en jÀmstÀlld relation. Att ta barnet pÄ allvar och lyssna pÄ det konstrueras Àven det som idealt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvÄrdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes pÄ databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna pÄ engelska och publicerade Är 1997 till 2007. Endast primÀrartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract.

Autism Àr en funktionsnedsÀttning som medför en del problem i vardagen som till exempel kommunikationssvÄrigheter, ritualbeteende och problem med ömsesidiga kontakter med andra mÀnniskor. UtseendemÀssigt syns det inte alltid pÄ barnet att det Àr nÄgot som inte stÀmmer och förÀldrar tvingas dÄ ofta förklara vilken problematik autism verkligen innebÀr och detta kan medföra en oförstÄelse frÄn samhÀllets sida. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur förÀldrar till barn med autism upplever sin livssituation och vilket stöd de fÄr frÄn samhÀllet. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod som belyser förÀldrarnas situation. Det som framkommer i studien Àr att förÀldrar ofta fÄr leva en inrutad tillvaro tillsammans med barnet dÀr tydlighet och rutiner mÄste finnas för att vardagen ska fungera.

NÀr barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omstÀllning för hela familjen. FrÄn att barnet varit hemma under lÄng tid tillsammans med nÄgon av sina förÀldrar ska barnet nu fÄ lÀra kÀnna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och pÄ vilka grunder förskollÀrarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollÀrare och tre förÀldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna.