Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Syftet med detta arbete Àr att uppmÀrksamma de tysta och blyga barnens svÄra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt förÀldrarnas och lÀrarnas roll. TvÄ andra viktiga delar som ocksÄ tas upp Àr gruppens betydelse och vikten av att kÀnna sig trygg och att ha ett bra sjÀlvförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sÄdant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjÀlpmedel och tips finns det? Informationen som vi anvÀnt oss av kommer frÀmst frÄn litteratur men Àven frÄn intervjuer av fyra pedagoger i SkÄne och Blekinge lÀn.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett förÀldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har barn i förskolan undersöks hur förÀldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvÀndighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. LitteraturgenomgÄngen utgÄr frÄn tidigare förÀldraundersökningar, annan litteratur och forskning. VÄra resultat överensstÀmmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sÀgas att förÀldrar ser förskolan som en nödvÀndighet, först och frÀmst av ekonomiska skÀl, men Àven för att tillfredsstÀlla bÄde barnets och förÀldrars sociala behov. FörÀldrar har ett behov av att fÄ stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att trÀffa andra barn och leka.

My project is an interpretation and exploration of the book The Invisible Cities by Italo Calvino. It is a play on the swedish words for cities and beaches. By adding the letters R and N the word for cities in the title transforms into the word for beaches. The project is equal parts a color investigation and an exploration of new working methods as it is an development of my approch to graphic design. My aim was to, through a visual, conceptual and playful investigation create a new interpretation of the book The Invisible Cities.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn pÄ koncentrationssvÄrigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svÄrigheter Àr sÄdant som de sjÀlva inte kan pÄverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillrÀcklighet. Ett barn i svÄrigheter ger pedagoger en möjlighet till att tÀnka igenom sitt förhÄllningssÀtt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot barnet Àr av stor betydelse.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och förÀldrar diskutera barnets utveckling ochlÀrande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mÄl barnet skall uppnÄ, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lÀrande, men det Àr inte detsammasom att bedöma barnet utifrÄn faststÀllda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar förvÀntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av self report som metod till vÄr studie. En self report Àr enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vÄr studie Àr detförÀldrar som skrivit ner berÀttelser utifrÄn frÄgestÀllningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att förÀldrar vill veta hur barnet har det pÄ förskolan. FörÀldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att lÀkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fÄngat författarnas intresse. Syftet Àr att belysa förÀldrars upplevelse ochinstÀllning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien Àr en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras Äsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fÀdersinstÀllning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Denna uppsats bestÄr av en litteraturöversikt och tvÄ kvantitativa studier om mÀn och transpersoner som sÀljer sexuella tjÀnster till andra mÀn. Den första delen presenterar forskning om mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster till mÀn i allmÀnhet och kring behovet av förebyggande ÄtgÀrder mot hiv och STI i synnerhet. Del tvÄ Àr en analys av mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster och deras instÀllning och praxis nÀr det gÀller sÀkrare sex. Analysen bygger pÄ material frÄn MSM (MÀn som har sex med mÀn) enkÀten som genomfördes 2006. Denna studie visar att mÀn som sÀljer sex har betydligt högre risk-beteende Àn andra mÀn som har sex med mÀn. Detta visar pÄ behovet av hiv-prevention i den grupp av mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.

Synen pÄ vad som Àr bÀst för barnet dÄ modern sitter pÄ anstalt har förÀndrats. Det har visat sig att det bÀsta för barnet i mÄnga fall Àr att stanna hos sin moder trots fÀngelsevistelse, snarare Àn att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rÄdande uppfattningen. Mitt förslag Àr ett stÀllningstagande i en nu rÄdande het debatt..