Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhÀlle Àr förvÀntningarna högt stÀllda pÄ oss i yrkeslivet, i familjelivet och i mÄnga andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utÄtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga fÀrdigheter. Hur bör skolan förhÄlla sig till de elever som saknar dessa fÀrdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har betrÀffande tvÄ elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tÀnkbart förhÄllningssÀtt till inagerande elever.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken aktuell vetenskap som lett till rekommendationen av att administrera sockerlösning till nyfödda barn i smÀrtlindrande syfte, i samband med hÀlstick/venpunktion. Litteraturstudien var av kvantitativ, deskriptiv art. Data analyserades med hjÀlp av Forsberg och Wengströms granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. De studier som granskades i denna uppsats visade genomgÄende att sockerlösningen har betydelse för smÀrtlindringen hos det nyfödda barnet som genomgÄtt nÄgon form av procedursmÀrta. Vad gÀller styrkan pÄ sockerlösningarna kunde konstateras att högre styrka gav bÀttre effekt.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet Àr att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet Àr att se i vilken utstrÀckning John Stuart Mills teorier Àr tillÀmpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rÀttigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frÄgestÀllningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mÄl finns det med en familjehemsplacering? Hur gÄr en utredning till nÀr ett barn ska placeras i familjehem? Vad krÀvs av familjehemmet för att barn ska placeras dÀr? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen Àr att barn som utsÀtts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Intresset för studien hÀrrör sig frÄn mÄnga Ärs arbete med lÀsinlÀrning i skolÄr ett som lÄgstadielÀrare. DÀr har jag sett stjÀrnögon tÀndas nÀr barnet knÀckt koden men ocksÄ sett ögon slÀckas nÀr hon/han inte lyckats. Jag har lÀnge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se sÄ mÄnga ögon som möjligt tÀndas i glÀdje över att ha knÀckt koden.Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarna lÄgstadielÀrare sÀger sig arbeta med lÀsinlÀrning och dÄ hur de utnyttjar samspelet, samt Àven att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lÀrarens. Studien Àr en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.

Tiden för lek har reducerats för dagens smÄ barn genom att mer tid spenderas pÄ förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har fÀrre syskon. Barn Àr idag som minst aktiva den tid de Àr lediga frÄn skolan och förÀldrar har mindre tid att uppmÀrksamma barnens aktivitet. DÄ den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten vÀxer i och med ökad Älder Àr det viktigt att frÀmja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga Är. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av deras barns (0-6 Är) fysiska aktivitet pÄ fritiden och faktorer som pÄverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras pÄ intervjuer med sex förÀldrar.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nÀr barnet Àr svÄrt sjukt, olika per­spektiv pÄ döden och döendet, palliativ vÄrd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svÄrigheter i arbetet med svÄrt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor pÄ­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer sÀrskilt om/nÀr patienten avlider. Sorg Àr en av de mest före­kom­mande kÀnslorna och att ventilera sina kÀnslor kan hjÀlpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gÄ vidare. Det framkommer Àven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kÀnslor Àven mÄste utstÄ etiska konflikter, tidskrÀvande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.