Studien behandlar barns lek i förhÄllande till lÀrande utifrÄn pedagogers perspektiv. Syftet Àr att undersöka pedagogers syn pÄ lek i förhÄllande till lÀrande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lÀrande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjÀlp av metoden fokusgruppsintervju, Àven kallad fokusgrupp, som innebÀr att en grupp mÀnniskor samlas och fÄr under begrÀnsad tid diskutera ett givet Àmne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

Att leva med kronisk lungsjukdom innebÀr olika slags begrÀnsningar i det dagliga livet för den enskilde mÀnniskan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av andnöd relaterade till kroniska lungsjukdomar. Studien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att se andning och trötthet som ofrÄnkomligt sammanlÀnkade, att vara hindrad i kontakten med andra, att kÀnna dödsÄngest och rÀdsla, att kÀnna stöd frÄn andra ger trygget, samt att strÀva efter att förstÄ. Det framkom att personer med en kronisk lungsjukdom levde med en konstant kamp mellan sig sjÀlv, andnöd och trötthet.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjÀlp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivÄer av skolkbeteenden. Den frÀmsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?tvÄ förÀldrar? och ?ensamstÄende förÀlder?. Sambandet kontrollerades Àven för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med förÀldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning Àr Ätergivningen dÄ resultaten delges förÀldrarna. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förÀldrars upplevelse av en Ätergivning med fokus pÄ relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhÄllande till upplevelsen av att ha fÄtt ny förstÄelse för barnet. Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering Àr de bÀsta prediktorerna för i vilken grad förÀldrarna upplever att de fÄr ny förstÄelse.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning iförskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efterinskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistruktureradeintervjuer dÀr sex förskollÀrare deltog. Det visade sig att alla respondenternaarbetade med den förÀldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar dÀremotfinnas ett?problem? med hur de ska arbeta med denna metod.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

Syftet med denna studie var att beskriva hur förÀldrar till förtidigt födda barn pÄ en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingÄende artiklarnas kvalitet gÀllande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det förÀldrarna anser var viktigt nÀr det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna stÀller frÄgor och uppmuntrade förÀldrarna att sjÀlva stÀlla frÄgor. Det förÀldrarna vÀrderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stÀrkt sjÀlvförtroende och en kÀnsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och förÀldrar sÄ mÄste bÄda parterna ha förmÄgan att kunna samtala med varandra.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende pÄ mammans levnadshistoria. Med hjÀlp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemomrÄdet belystes med hjÀlp av sjÀlvbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förvÀntat, prestationsÄngest och osÀkerhet i mammarollen, kÀnsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras sÄ att sjuksköterskan kan hjÀlpa igÄng och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slÄ rot..

För det nyfödda barnet Àr det viktigt att direkt fÄ hud mot hud kontakt och dÀrmed en bra möjlighet att knyta an till sina förÀldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och vÀlbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen pÄverkas mellan förÀldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekrÀftat betydelsen av den allmÀnna omvÄrdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvÄrd, dÀr ett ökat fokus finns pÄ familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förÀndrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvÄrden upplever det fokusskifte som Àgt rum ? frÄn barnet till familjen.