Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..

I en vÀrld dÀr organisationer fokuserar allt mer pÄ att vÄrda kunden blir kundservice allt viktigare för organisationer. För att sÀkerstÀlla att organisationen inte förbrukar onödiga resurser pÄ aktiviteter som inte tillför vÀrde för kunden Àr lean och kaizen vÀrdefulla filosofier. Lean samt kaizen hÀrstammar frÄn den japanska bilproduktionen och har utvecklats till vÀrdefulla verktyg för att effektivisera organisationer. Slöserier bland annat i form av vÀntan, onödiga förflyttningar, omarbete och transporter finns definierade som inte vÀrdeadderande för kund. Syftet med examensarbetet har varit att studera ett försÀkringsbolag arbete med att leverera mesta vÀrde för kunden och hur slöseri kan identifieras och elimineras.

Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

Bakgrund: I Sverige föds det varje Är ca 200 barn med LKG (lÀpp- kÀk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 pÄ alla gravida kvinnor. Syftet med undersökningen Àr att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. PÄ grund av avancerad teknik upptÀcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de vÀntar har LKG.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsÀtts för alkohol som foster? Vad Àr budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjÀlp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns ocksÄ de kvinnor som anser att de nyttjar en sÄ liten mÀngd alkohol att de inte behöver Àndra pÄ sitt dryckesmönster nÀr de blir gravida. Som metod har vi har anvÀnt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad i den hÀstunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohÀlsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hÀstunderstödda terapin kan öka vÀlmÄende hos barn med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ metod tillÀmpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hÀstunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien frÄn tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hÀsten-, miljön- och terapeuten fyller i den hÀstunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstÄ barns kommunikation och interaktion vid anvÀndning av iPad. Observationer har skett pÄ tre olika förskolor som aktivt anvÀnder iPad i sin verksamhet. Studien har utgÄtt ifrÄn sociokulturella teorin om att barn lÀr av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar nÀr de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom ocksÄ att en interaktion sker barn- iPad dÄ barn vid flera tillfÀllen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet bÄde verbalt och icke verbalt.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angÄende avledande strategier samt avledningens effekt pÄ barns upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i tvÄ kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion Àr en viktig del i omvÄrdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemÄl sÄ lÄngt det Àr möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion var; en sittande stÀllning för barnet, avledande samtal frÄn förÀldern, att fÄ barnet att koncentrera sig pÄ olika bilder, titta pÄ animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det Àr viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning Àr anvÀndbara vid venpunktion pÄ barn och som i sin tur inbringar förmÄga att minska barnets upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro i samband med proceduren.

Studien undersökte gymnasievalet ur förÀldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur nÄgra förÀldrar ser pÄ gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex förÀldrar med barn i Ärskurs nio intervjuades. Resultatet visar att förÀldrarna ser pÄ gymnasievalets vikt ur sÄvÀl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen pÄ mÄlet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan förÀldrarna.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.