Amningen under första veckan efter förlossningen Àr för bÄde mor och barn en ny och skör process. Amning innebÀr för modern att hon kan ge sitt barn nÀringsrik och vÀlanpassad mjölk men ocksÄ nÀrhet och kÀrlek. För barnet Àr amning och bröstmjölk nÄgonting som betyder överlevnad och nÀrhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvÄr. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror frÄn Är 2002.

Syftet med vÄr studie Àr att se hur förÀldrar/vÄrdnadshavare ser pÄ anvÀndningen avtecken som stöd, TSS, för att underlÀtta sitt barns kommunikation och sprÄkutveckling.UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgor: Vilka för och nackdelar serförÀldrar/vÄrdnadshavare med TSS? I vilka situationer anvÀnderförÀldrar/vÄrdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola nÀrdet gÀller TSS? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka utenkÀter till Ätta förÀldrar/vÄrdnadshavare som vi visste anvÀnder eller har anvÀnt TSStillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att förÀldrar/vÄrdnadshavare serpositivt pÄ anvÀndningen av TSS för sitt barn. FörÀldrar/vÄrdnadshavare har ocksÄ settatt barnets frustration har minskat nÀr det blivit förstÄtt och kunnat göra sig förstÄdd.Genom att barnet fÄr ett verktyg, TSS, att kommunicera med sÄ minskar samtidigtrisken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommenderaandra förÀldrar/vÄrdnadshavare vars barn har sprÄk och kommunikationssvÄrigheter attanvÀnda sig av TSS.

Varje Är föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall Àr förÀldrarna ovetande om att barnet de vÀntar Àr handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som frÀmsta mÄl att screena fostret angÄende eventuell kromosomavvikelse, och dÄ i första hand DS.Inom omrÄdet sexuell och reproduktiv hÀlsa ska barnmorskan bl a. ha förmÄga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars kÀnslomÀssiga reaktioner samt upplevelser av vÄrden pÄ förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fÄtt ett barn med DS. Metoden var kvalitativ dÀr informanterna anmÀlde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara pÄ studieinbjudan som lades ut pÄ sex olika slutna DS-Facebookgrupper.

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angÄende avledande strategier samt avledningens effekt pÄ barns upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i tvÄ kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion Àr en viktig del i omvÄrdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemÄl sÄ lÄngt det Àr möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro vid venpunktion var; en sittande stÀllning för barnet, avledande samtal frÄn förÀldern, att fÄ barnet att koncentrera sig pÄ olika bilder, titta pÄ animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det Àr viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning Àr anvÀndbara vid venpunktion pÄ barn och som i sin tur inbringar förmÄga att minska barnets upplevelse av smÀrta, rÀdsla och Ängest/oro i samband med proceduren.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bÀsta förstÄs och bedöms i förhÄllande till uppgifter om förÀldrars vÄldsutövande och vÄldsutsatthet av domstolar i LVU-mÄl respektive vÄrdnadsmÄl. I uppsatsen söktes svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande hur domstolen beskrev och kontextualiserade vÄldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur förÀldrars omsorgsförmÄga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde pÄ 8 LVU-domar och 10 vÄrdnadsdomar frÄn Ären 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hÀmtades frÄn den barndomssociologiska forskningen, dÀr barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall dÀr det förekom uppgifter om att barnet utsatts för vÄld frÄn en förÀlder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i förÀldraskapet, bÄde i LVU-mÄl och vÄrdnadsmÄl.

Det har gjorts mÄnga studier kring barns sprÄkproduktion medan kunskaperna om hur och nÀr förstÄelsen utvecklas Àr mindre. Forskare Àr eniga om att förstÄelsen i stort föregÄr produktionen Àven om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förstÄelse för dem. Att testa sprÄkförstÄelse Àr svÄrt dÄ barnet behöver utföra nÄgon form av handling för att visa vad det förstÄr. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ grammatiska förstÄelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmÀssigt och dels innehÄllsmÀssigt. Sjuttiosex fyraÄriga barn, ensprÄkiga med svenska som förstasprÄk och flersprÄkiga, testades med bÄda testen.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne. Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka familjehemsförÀldrarnas upplevelser och förestÀllningar om uppdraget som familjhem i relation till förÀldraskap och familjebilder. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka bilder har familjehemsförÀldrarna av familj och förÀldraskap?? Vad innebÀr familjehemsförÀldraskapet? Hur ska en familjehemsförÀlder vara? ? Betraktar familjehemsförÀldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersÀttningen?? Vad har förÀldrarna för erfarenheter av familjehemsförÀldraskapet och hur har det förÀndrat synen pÄ uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrÄn modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrÄn tidigare forskning. Resultat VÄra respondenter framhÄller att det Àr viktigt att familjehemsförÀldrar kan ge barnet trygghet, kÀrlek, normalitet, rutiner och grÀnser.

Bakgund: Familjefokuserad omvÄrdnad har rötter i vÄrt samhÀlle frÄn förhistoriska tider. DÄ sjukvÄrden frÄn början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahÄlla familjefokuserad omvÄrdnad. PÄ 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas pÄ ett mekaniskt sÀtt till en sjukvÄrd som baserades helt pÄ aseptik, strikta rutiner och vÀldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess förÀldrar. Under senare Är har man Äterigen fokuserat mer pÄ familjen i vÄrden dÄ avancerad sjukvÄrd nu ges i hemmet i allt större utstrÀckning. DÀrmed Àr familjefokuserad omvÄrdnad en gammal tradition som fÄtt nytt liv och nya definitioner.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.